Dags att bejaka naturligt energiflöde

 Jag lägger in en insändare som jag har haft i HT, för att testa hur man gör när man bloggar.


Människor ser på världen på olika sätt, beroende på olika värderingar och tro.
någon blir upprörd över en puss på tv. Jag blir irriterad på kärnkraftskramarna.

Kärnkraft medför livsfara och risker i alla led, från uranbrytning, upparbetning och drift till avfallshantering. Det kan ske olyckor med andra energikällor också, en vattenkraftsdamm kan brista, till exempel. Men efter en sådan olycka kan man börja röja upp dagen efter, utan fara.
Efter en kärnkraftsolycka eller uranbrytning är det farligt i tusentals år. Det är en helt annan dimension av farlighet.

Vi bör ta tillvara naturens flöde av energi. Sol, vind, vatten och jordvärme kan ge oss den energi vi behöver. Det är i längden de enda hållbara alternativen. Vi bör också tänka på, till vad och varför vi använder energin. Är mer prylar och ökad tillväxt viktigt? Går det att kombinera minskade koldioxid utsläpp med den gamla tillväxtfilosofin?
Det är där värderingar och tro kommer in. Tänk om det är så att den materiella tillväxtfilosofin är ett symtom på att det finns andra behov som inte blir tillfredställda.

Den västerländska kristna kulturen bejakar inte hela människan. Människan är en sexuell och andlig varelse. Om det ena eller det andra förtrycks, skambeläggs eller förnekas, då uppstår problem.

Både feminismen och kristendomen har gjort sig skyldiga till att begränsa människans sexualitet och andlighet. En författare som heter Dick Wase har skrivit en bok om det. Det är ett så känsligt ämne att inget förlag har vågat ge ut den.
Det är möjligt att det finns ett samband mellan avståndstagandet från vår egen natur som människor och en okänslighet för miljöförstöring av den yttre miljön och naturen.
Jag skulle vilja att vi tog tillvara och bejakade det naturliga flödet av energi, både hos människor och i naturen.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0