Diplomater och krigare

Jag blev inblandad i en diskussion om debatteknik och har funderat lite mer på det. Om man utgår ifrån att alla agerar, säger och gör som de själva tror är det riktiga utifrån sina egna erfarenheter, förstånd och kunskaper, då har de inte "fel". De har heller inte helt "rätt" eftersom det finns oftast många fler sätt att se på det mesta. Medaljen har minst två sidor, en baksida, en framsida för att inte glömma kanten som är varken bak eller fram.


Det kinesiska Yin och Yang, en tanke om att motsatserna kompletterar varandra, är något att tänka på. För att det ska bli en energi och utveckling måste motsatserna mötas. Ett å ena sidan och ett å andra sidan kan bli till en kompromiss som leder flödet framåt till framgångens flod.

Att se både de mörka och de ljusa sidorna både hos sig själv och andra, utan att förakta eller fördöma vare sig själv eller de andra, ger möjlighet till fred med både sig själv och andra. Att våga vara naken fysiskt, mentalt och känslomässigt med andra förutsätter att man inte ser andra som farliga fiender. Om man tror att människorna har en kärleksfull kärna innerst inne, även om de är elaka utanpå, så ger det ett annat perspektiv, än om man tror att de är alltigenom onda, elaka idioter.


Konfrontation leder ofta bara till ömsesidig fientlighet, fördomar och överdrifter.

Jag menar att det är smartare att föra en debatt, med en typ judo teknik. Att de faller på de egna greppen, det de säger får de förtydliga och man förlänger konsekvenserna av det de säger. Diplomati leder längre än krig. Nelson Mandela, Martin Luther King och Mahatma Gandhi förändrade världen på ett fredligt sätt. Icke våld, olydnad och passivt motstånd ger i längden bättre resultat än krig tror jag,


Konsten att möta sig själv och andra är en konst som upplysta Zen- mästare tillämpar. Om vi tar oss tid att lyssna inåt i oss själva kan livsprocessen få utrymme att utvecklas i egen rörelse och vishet. Att komma i kontakt med sina innersta djupa behov ger möjlighet att hämta fram strategier som fungerar. De som når upplysningen sägs kunna se förbi ytterligheterna i världen, de värden som vi tidigare lagt mer tyngd vid än nödvändigt, tillägnas nu ingen uppmärksamhet.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0