Problem eller möjligheter
Man kan se problem i allt, men man kan också välja att se de möjligheter som finns.
Nu finns det stora möjligheter för mänskligheten. Vi kan lära oss både av det som inte har fungerat och av det som har fungerat förr i tiden och därmed kombinera det som är bra och undvika det som är mindre bra.
Klagomål beror ofta på att man inte riktigt har sett möjligheterna med sakernas tillstånd.
Nu, när vi har tillgång till så mycket ledig arbetskraft, ofta unga och friska, så kan vi starta många nya projekt för att skapa en ännu bättre jord. Vi kan skapa en ny jord av kärlek och medvetenhet. Om vi delar med oss av arbete, fritid, kunskap, kultur och allt möjligt så att alla får vara med, kan vi få se en ny jord vakna.
Den goda tillgången på koldioxid gör att all växtlighet växer bättre. Träd, buskar, blommor och morötter behöver, vatten, värme, solsken, näringsämnen och koldioxid för att växa. Koldioxid är mat för växter. Nu när koldioxidhalten har ökat i luften växer det bättre. Det blir både mer mat och värme för växterna.
Visst kan en ökad koldioxidhalt medföra att klimatet och vädret kommer i obalans. Men vi har redan en högre koldioxidhalt i luften, vad gör vi med den. Kan vi på något sätt ta vara på den på ett positivt sätt? Det är ett faktum att växterna växer bättre av en högre halt koldioxid. Användningen av koldioxid, har blivit allt vanligare i praktisk odling för alla kulturer i växthus. De tropiska skogarna i Afrika växer snabbare och tar upp mer koldioxid idag än för fyrtio år sedan. Troligtvis beror det på högre halter av koldioxid i atmosfären.
Anledningen till av vi ändå bör ställa om från kol och olja, till mer hållbara energikällor är dels att olja och kol orsakar skador på miljön på flera sätt, att den tar slut eller blir dyr och otillgänglig och för att slippa vara beroende av oljeproducerande företag och länder.
Det är också bra att undvika fossila bränslen för att de kan påverka klimatet, men det är inte huvudanledningen till att vi bör övergå till alternativa energikällor.
Utsläppen av kväve och fosfor leder till övergödning av Östersjön, för att det skapar en obalans i näringskedjan. Det blir för mycket alger i förhållande till plankton. Skarpsillen äter djurplankton som i sin tur äter växtplanktonalger. När torsken har minskat har skarpsillen ökat och djurplanktonen minskat. Utan fiender förökar sig växtplanktonen snabbare och risken för den storskaliga algblommingen ökar.
Näringsrikedomen i mindre hav som Östersjön kan ge oss stora fångster av fisk. Mer näring ger mer fisk, om vi lär oss att hantera balansen mellan alger, plankton, skarpsill och torsk. Forskarna har redan gjort lyckade försök med det.
Problemet i de stora haven är inte att det är för mycket näring, problemet är att det är för lite. Haven är stora öknar näringsmässigt. Det är nära kuster eller när det blir strömbildningar i havet som det näringsrika bottenvattnet kommer upp och livet flödar. Vi kan odla mycket fisk i haven om vi tar tillvara det näringsrika bottenvattnet och odlar alger och fisk i flytande bassänger.
