bengtoalmstedts

Det ekonomiska system vi har nu bygger på att det ska vara ständig tillväxt, annars blir det panik och kris. Om vi i år får 0% i tillväxt, betyder det att vi har det lika bra ekonomiskt som i fjol, varken bättre eller sämre. I fjol ansågs ekonomin vara så bra, det var rekord, det hade aldrig varit så bra. Varför anses det då vara så hemskt i år, när vi har det lika bra som ifjol?

Jag vill ha en ekonomi som är baserat på en ekologiskt hållbar grund. När en aktivitet innebär att man förgiftar och förstör grunden för vårt liv på jorden, då är det i längden ohållbart och oekonomiskt. Även om en aktivitet är lönsam på kort sikt, men förstör för framtida generationer, bör det ses som oekonomiskt och avvecklas.

Det måste finnas begränsande regler för hur mycket pengar, och hur handel med pengar ska gå till. I dagens värld där handel med pengar, utan samband med tjänster eller varor, skapar finanskris är det lätt att se att det behövs regleringar.

Ett socialt och ekologiskt ekonomiskt system där tillgångarna fördelas till alla behövande och är oberoende av om det är tillväxt eller inte, är det jag vill ha.
Det är det ekonomiska system vi har nu som är sjukt. Alla säger att vi måste stimulera ekonomin för att få fart på tillväxten. Varför då?
Vi köpte så mycket i fjol, räcker inte det? Ibland när vi diskuterar klimat och miljö, då ska vi spara och dra in och tänka på miljön. Nästa vecka diskuterar vi finanskrisen, då ska vi gasa och konsumera, hur ska vi ha det?

Det vi möjligen kan göra för att lösa båda delarna är att investera i miljövänliga energikällor, då blir det både fart på ekonomin och bra miljö.

Men vad gör vi sedan, när vi har fått nollenergihus, solceller och vindkraftverk?

Vad ska vi göra när återvinning och kretslopp fungerar?

Vad gör vi när vi har satt upp växthus och odlar vår ekologiska mat, lokalt och energisnålt själva?

Hur blir det om vi masserar varandra, sköter om oss själva och varandra och mår bra.

Vad har vi då för behov av att köpa mer och mer ? Hur blir det då med tillväxten?

Det finns en motsättning och paradox i de olika målsättningarna. Vi måste bestämma oss för vad vi vill.

Det är dags att tänka på att utveckla ett ekonomiskt system som är både socialt och ekologiskt hållbart utan krav på någon tillväxt.

0 tillväxt eller minskad konsumtion behöver inte alls betyda kris eller stopp för utvecklingen, tvärtom. Det finns mycket som kan och måste förändras utan att det för den skull leder till att den sammanlagda produktionen och konsumtionen ökar. Det är tvärtom så, att det är nödvändigt att minska vår konsumtion och produktion, om vi ska nå klimatmålen.

Irland röstade nej till Lissabonfördraget, då föll fördraget, vad jag förstår. Varför ska då Sveriges riksdag rösta om ett dött förslag? Bryr de sig inte om att en folkomröstning har sagt nej till förslaget?

Om EU får för stor makt, så spelar det ingen roll vad vi tycker, de gör som de vill. Då kan de borra efter och bryta så mycket uran de vill utan att vi kan protestera.

Om vi ska vara med i EU ska det i så fall vara ett samarbete mellan självständiga länder, annars är det bättre att gå ur.

Politiker säger att det är på landstingsnivå som beslutet om regionstillhörighet ska avgöras. Inte ens kommunpolitiker har något att säga till om.

Ju längre det är mellan människorna och de som ska utföra och drabbas av besluten desto fler missförstånd, misstag och byråkratisk tröghet blir det. Var finns det folkliga kravet på att landsting ska slås ihop till stora regioner? De klagomål jag har hört på landstinget är snarare att det är för centralstyrt som det är nu, hur ska det då bli om det blir ännu större? Ett regionalt samarbete mellan självständiga landsting är bättre än en stor sammanslagen region. Centerpartiet är oenigt i regions frågan, en gång i tiden var Centerpartiet för decentralisering, har de övergivit den politiken?

Politiker på högre nivåer kör över folket. Politikerna är vald av folket för att representera dem och deras åsikter, inte för att köra sina egna race.