Vetenskapens värld
Vetenskapens värld på TV den 24 maj 2011 behandlade många intressanta ämnen. Det var galna elefanter, vilsna planeter och ohållbar tillväxt.
Djur har också männskors känslor , djuren är väl också männskor, ja, det är just vad de är i fablernas värld, i fablernas värld. Så är det också i verklighetens värld enligt Vetenskapens värld på TV. Elefanter som har blivit föräldralösa och har behandlats illa som barn, växer upp och blir ligister när de blir större. De härjar omkring och slår ihjäl noshörningar. Elefanter beter sig som människor som har haft en besvärlig uppväxt.
Även hela planeter kan bli föräldralösa. Astronomer har sett planeter som far omkring i universum utan att de har någon sol att hålla sig till. Kanske vi kan adoptera en sådan föräldralös och vilsen planet? Vår egen planet tycks inte räcka till för oss om vi ska ha fortsatt tillväxt. Det är inte hållbart att ha evig tillväxt på en begränsad planet enligt tillväxtkritikerna och miljövännerna. Då passar det ju bra med en planet extra.
Men, det är nog enklare att ställa om till en mer hållbar utveckling på den jord vi har, skulle jag tro. Att lära upp en helt ny planet att vara människo och naturvänlig är nog ännu svårare än att fixa till ett ekonomiskt system som är hållbart.
Inte alarmist, inte klimatförnekare
Jag är inte alarmist och inte klimatförnekare heller. Det är inte svart vitt med klimatdebatten och koldioxiden. Visst ökade koldioxidhalten i atmosfären när vi började elda kol och olja. Koldioxid är en växthusgas. Mer koldioxid betyder större växthuseffekt.
Men hur stor inverkan den ökade mängden koldioxid har på klimatet, det är svårt att veta. Klimatet har ändrats förr och kommer att ändras igen. Klimatet påverkas av så många faktorer på jorden, i jorden och utanför jorden att det är väldigt svårt att beräkna.
Det har förekommit överdrifter både bland alarmister och förnekare. Jag tror att det beror på att det är svårt att få grepp om de stora siffror som förekommer. Om man får reda på att polarisarna minskar med 475 kubikkilometer per år, kan man få panik. Rädda sig den som kan, hoppa i båtarna, det blir översvämning. Om man tänker på och jämför med hur mycket snö det var i vintras och hur jobbigt det var att skotta en kubikmeter snö. En kubikkilometer är en miljard gånger mer. 475 stycken sådana, är väldigt mycket.
Men, om man jämför med att jordens glaciärer innehåller 24 miljoner kubikkilometer, så är 475 kubikkilometer långt innanför felmarginalen. 475 kubikkilometer är då bara 2 hundradels promille. 15 miljoner kvadratkilometer täcks av inlandsis, då blir 475 kubikkilometer ett 3cm tjockt islager. 3 cm är lite, jämfört med en medel tjocklek på 1,6 kilometer.
Totalt beräknas havsytan höjas 32 cm till år 2050. Det blir 8 mm per år. Vi behöver inte ha panik, vi hinner undan innan det blir översvämning.
Genom förbränning överförs omkring 6 miljarder ton kol från geosfären till atmosfären årligen. Det är också ett väldigt stort tal som är svårt att greppa. Finns det någon ren luft kvar?
Men, koldioxidhalten i atmosfären är bara ungefär 350 miljondelar. I atmosfären finns omkring 750 miljarder ton kol. Drygt 120 miljarder ton transporteras till biosfären varje år och omkring 90 miljarder ton till hydrosfären. Då är 6 miljarder ton kol lite.
I växterna finns omkring 610 miljarder ton kol. 6 miljarder är bara en hundradel av vad som finns i växterna. 6 miljarder är också lite jämfört med de 120 miljarder ton som förs till biosfären varje år. En ökning av växtligheten med 5 % skulle lösa problemet med ökad koldioxidhalt. 5 % ökning av växtligheten borde inte vara ett oöverstigligt problem.
Enligt de beräkningar som finns räcker oljan i 30 år till med nuvarande förbrukningstakt. Vi måste ställa om från oljeberoende till fossilfri energi i vilket fall som helst, oavsett eventuell koldioxidfara och växthuseffekt.
Om vi enas om att vi ska ta tillvara den mängd koldioxid som har släppts ut i atmosfären och att vi ska underlätta naturens biologiska kretslopp, då löser vi eventuella problem med klimatet och får en grönare värld.
Men hur stor inverkan den ökade mängden koldioxid har på klimatet, det är svårt att veta. Klimatet har ändrats förr och kommer att ändras igen. Klimatet påverkas av så många faktorer på jorden, i jorden och utanför jorden att det är väldigt svårt att beräkna.
Det har förekommit överdrifter både bland alarmister och förnekare. Jag tror att det beror på att det är svårt att få grepp om de stora siffror som förekommer. Om man får reda på att polarisarna minskar med 475 kubikkilometer per år, kan man få panik. Rädda sig den som kan, hoppa i båtarna, det blir översvämning. Om man tänker på och jämför med hur mycket snö det var i vintras och hur jobbigt det var att skotta en kubikmeter snö. En kubikkilometer är en miljard gånger mer. 475 stycken sådana, är väldigt mycket.
Men, om man jämför med att jordens glaciärer innehåller 24 miljoner kubikkilometer, så är 475 kubikkilometer långt innanför felmarginalen. 475 kubikkilometer är då bara 2 hundradels promille. 15 miljoner kvadratkilometer täcks av inlandsis, då blir 475 kubikkilometer ett 3cm tjockt islager. 3 cm är lite, jämfört med en medel tjocklek på 1,6 kilometer.
Totalt beräknas havsytan höjas 32 cm till år 2050. Det blir 8 mm per år. Vi behöver inte ha panik, vi hinner undan innan det blir översvämning.
Genom förbränning överförs omkring 6 miljarder ton kol från geosfären till atmosfären årligen. Det är också ett väldigt stort tal som är svårt att greppa. Finns det någon ren luft kvar?
Men, koldioxidhalten i atmosfären är bara ungefär 350 miljondelar. I atmosfären finns omkring 750 miljarder ton kol. Drygt 120 miljarder ton transporteras till biosfären varje år och omkring 90 miljarder ton till hydrosfären. Då är 6 miljarder ton kol lite.
I växterna finns omkring 610 miljarder ton kol. 6 miljarder är bara en hundradel av vad som finns i växterna. 6 miljarder är också lite jämfört med de 120 miljarder ton som förs till biosfären varje år. En ökning av växtligheten med 5 % skulle lösa problemet med ökad koldioxidhalt. 5 % ökning av växtligheten borde inte vara ett oöverstigligt problem.
Enligt de beräkningar som finns räcker oljan i 30 år till med nuvarande förbrukningstakt. Vi måste ställa om från oljeberoende till fossilfri energi i vilket fall som helst, oavsett eventuell koldioxidfara och växthuseffekt.
Om vi enas om att vi ska ta tillvara den mängd koldioxid som har släppts ut i atmosfären och att vi ska underlätta naturens biologiska kretslopp, då löser vi eventuella problem med klimatet och får en grönare värld.
Förutsättning för ekologisk teologi
Vi kan skapa en ny grön jord och ett paradis på jorden om vi alla, ateister, troende och andra, samarbetar. Det är bra om kyrkan inriktar sig mer på miljön och naturen och inte bara på att vi ska bli frälst och komma till himlen när vi dör. Jag tror att det finns ett samband mellan avståndstagandet från vår egen natur som människor och en okänslighet för miljöförstöring av den yttre miljön och naturen. Jag skulle vilja att vi tog tillvara och bejakade det naturliga flödet av energi, både hos människor och i naturen.
Den västerländska kristna kulturen har haft en tendens att trycka ned andras tro och kulturer. Med hjälp av våld, förtryck och ekonomiska påtryckningsmedel har vi försökt få andra "mindre" utvecklade delar av världen att förstå hur utvecklad, bra och kärleksfull vår kultur och tro är.
Det har funnits många teorier genom tiderna om skapelsen, Gud och mycket annat. Med vetenskapens framväxt har en del av teorierna visat sig inte stämma. Det är inte Tor som slår med en hammare när det åskar. Världen skapades inte på 6 dagar för 6000 år sedan.
Teorierna om Gud, livet och mystiken borde kunna förändras på samma sätt som vetenskapen förändrar sina teorier. Sann religion och mystik går utöver vad vetenskapen kan bevisa. Sann religion överlever även om en del av deras teorier måste överges.
Det är bra om den kristna inriktningen blir mer av att bejaka livet på jorden. Att älska sin nästa som sig själv, var ett viktigt budskap som Jesus hade. Den kristna kyrkan har alltför mycket betonat människornas ofullkomlighet. Vi är född i synd och är förtappade varelser som behöver frälsas har ofta varit budskapet från kyrkan. Hur de har tänkt att människor som tar till sig ett sådant budskap ska älska sina medmänniskor förstår jag inte.
En grundläggande förutsättning för att älska sin nästa är att älska sig själv. Älskar man sig själv så respekterar man även sig själv, och en som älskar sig själv och respekterar sig själv respekterar även andra. Den kärleken sprider sig till andra människor, livet naturen, djuren, Gud och hela universum.
En viktig del av människans natur är kärleken och sexualiteten. Om människans naturliga kärleksfulla natur föraktas, trycks ner och betraktas som syndig och skamlig, då kan den energin omvandlas till en destruktiv okänslig materialism.
Fria självständiga människor har ingen anledning att förstöra för varken sig själv eller andra. De är rädd om naturen och livet, de har en livsglädje som omfattar hela skapelsen.
Den teori som har funnits om att den sexuella energin ska hämmas och omvandlas för att ge upphov till mänsklighet och till mänskligt skapande, har skadat mer än hjälpt människor.
Freud ansåg att driftbegären är gränslösa. Skulle människan följa sina driftbegär skulle hon ständigt vara sysselsatt med att tillfredsställde sin sexuella lust.
Katolska kyrkan framför allt men också andra kyrkor har den uppfattningen att den sexuella energin ska sublimeras. Sublimering innebär att sexualitetens energi leds in i andra banor och där blir skapande, att man förädlar sin sexualitet i andlighet, att man glömmer sig själv för att tjäna och hjälpa andra. Katolska präster, munkar och nunnor ska leva i celibat. En del uppmärksammade fall visar på att det inte är så lätt. Den sexuella energin kan få utlopp på ett negativt sätt, som övergrepp på barn t.ex.
En inställning till att sexenergin ska omvandlas till andlighet finns också inom taoism och tantra. Men skillnaden är att tantra och tao bejakar sexualiteten och omvandlingen sker genom att föra upp den genom hela kroppen. Medan kristendomen ofta har sett sexualiteten som synd och något negativt.
En negativ inställning till kroppen, njutning, skönhet och sex, ger också en negativ inställning till hela livet, naturen och människor. En positiv inställning till människans natur som både sexuella och andliga varelser är en förutsättning för att en ekologisk teologisk inriktning ska få genomslag tror jag.
Den västerländska kristna kulturen har haft en tendens att trycka ned andras tro och kulturer. Med hjälp av våld, förtryck och ekonomiska påtryckningsmedel har vi försökt få andra "mindre" utvecklade delar av världen att förstå hur utvecklad, bra och kärleksfull vår kultur och tro är.
Det har funnits många teorier genom tiderna om skapelsen, Gud och mycket annat. Med vetenskapens framväxt har en del av teorierna visat sig inte stämma. Det är inte Tor som slår med en hammare när det åskar. Världen skapades inte på 6 dagar för 6000 år sedan.
Teorierna om Gud, livet och mystiken borde kunna förändras på samma sätt som vetenskapen förändrar sina teorier. Sann religion och mystik går utöver vad vetenskapen kan bevisa. Sann religion överlever även om en del av deras teorier måste överges.
Det är bra om den kristna inriktningen blir mer av att bejaka livet på jorden. Att älska sin nästa som sig själv, var ett viktigt budskap som Jesus hade. Den kristna kyrkan har alltför mycket betonat människornas ofullkomlighet. Vi är född i synd och är förtappade varelser som behöver frälsas har ofta varit budskapet från kyrkan. Hur de har tänkt att människor som tar till sig ett sådant budskap ska älska sina medmänniskor förstår jag inte.
En grundläggande förutsättning för att älska sin nästa är att älska sig själv. Älskar man sig själv så respekterar man även sig själv, och en som älskar sig själv och respekterar sig själv respekterar även andra. Den kärleken sprider sig till andra människor, livet naturen, djuren, Gud och hela universum.
En viktig del av människans natur är kärleken och sexualiteten. Om människans naturliga kärleksfulla natur föraktas, trycks ner och betraktas som syndig och skamlig, då kan den energin omvandlas till en destruktiv okänslig materialism.
Fria självständiga människor har ingen anledning att förstöra för varken sig själv eller andra. De är rädd om naturen och livet, de har en livsglädje som omfattar hela skapelsen.
Den teori som har funnits om att den sexuella energin ska hämmas och omvandlas för att ge upphov till mänsklighet och till mänskligt skapande, har skadat mer än hjälpt människor.
Freud ansåg att driftbegären är gränslösa. Skulle människan följa sina driftbegär skulle hon ständigt vara sysselsatt med att tillfredsställde sin sexuella lust.
Katolska kyrkan framför allt men också andra kyrkor har den uppfattningen att den sexuella energin ska sublimeras. Sublimering innebär att sexualitetens energi leds in i andra banor och där blir skapande, att man förädlar sin sexualitet i andlighet, att man glömmer sig själv för att tjäna och hjälpa andra. Katolska präster, munkar och nunnor ska leva i celibat. En del uppmärksammade fall visar på att det inte är så lätt. Den sexuella energin kan få utlopp på ett negativt sätt, som övergrepp på barn t.ex.
En inställning till att sexenergin ska omvandlas till andlighet finns också inom taoism och tantra. Men skillnaden är att tantra och tao bejakar sexualiteten och omvandlingen sker genom att föra upp den genom hela kroppen. Medan kristendomen ofta har sett sexualiteten som synd och något negativt.
En negativ inställning till kroppen, njutning, skönhet och sex, ger också en negativ inställning till hela livet, naturen och människor. En positiv inställning till människans natur som både sexuella och andliga varelser är en förutsättning för att en ekologisk teologisk inriktning ska få genomslag tror jag.
Ekoteologi
Ekoteologi är något som jag inte har uppmärksammat tidigare. – Ekoteologi är att begrunda förhållandet mellan människan och naturen ur ett teologiskt perspektiv.
Ekoteolog Per Larsson var på Mariagården i Delsbo och pratade om ekoteologi. Han har skrivit boken ”Skapelsens frälsning : ekoteologi i miljö- och klimathotens tid”
Att vara Guds avbild är i första hand att vara förvaltare av skapelsen enligt ekoteologerna. Det är ungefär vad jag har skrivit om att vi är jordens trädgårdsmästare och förvaltare. Jag kanske är ekoteolog utan att jag visste om det själv. Men, jag är ju inte präst, det kanske man ska vara för att kalla sig teolog?
Kyrkans särskilda bidrag i miljökampen i nio punkter enligt Per Larsson:
1. Att fortsätta att vara den nödvändiga platsen för bön och lovsång till Skaparen genom
gudstjänsterna, kyrkans första och största kallelse.
2. Att ställa om kyrkor och församlingsgårdar och alla inköp från klimat- och
miljösynpunkt, så att vi kan vara föredöme och kunskapsresurs för resten av samhället.
3 Att acceptera vår profetiska kallelse när det gäller klimatfrågan och miljön.
4. Att vi fortsätter att vara de fattigas och tredje världens röst.
5. Att vi ger en sund biblisk och teologisk motivation för kyrkans skapelseengagemang.
6. Att vi är en stark röst utanför de politiska partierna – en röst som ibland kan erbjuda en
neutral plats för diskussion och information om miljöhoten.
7. Att vi uppmanar våra medlemmar att bli aktiva i miljöorganisationer utanför kyrkorna.
8. Att regelbundet och självklart ta upp miljöansvaret i predikan och
församlingsundervisning.
9. Att troget och uthålligt leva i de grundläggande bibliska värdena: tro, hopp och kärlek,
tacksamhet, ödmjukhet, förnöjsamhet och enkelhet i livsföringen, rättvisa och fred.
Magnus P Wåhlin har också skrivit en bok om ekoteologi "En annan värld är möjlig" Han är skolpräst på S:t Sigfrids folkhögskola i Växjö. I TV programmet En bok en författare intervjuas han av Birger Schlaug.
Det är intressant och bra om kyrkan inriktar sig mer på miljön och naturen och inte bara på att vi ska bli frälst och komma till himlen när vi dör. Vi kan skapa en ny grön jord och ett paradis på jorden om vi alla, ateister, troende och andra, samarbetar.
