Ideella krafter behövs
Ideella krafter behövs för att en bygd ska leva. Det är inte alltid som en arbetsinsats lönar sig i form av pengar på kontot. Värdet i det ideella arbetet ligger mer i att det ger glädje och en tillfredställelse för en själv och andra. Man kan inte bara mäta värde i mängden pengar, det finns andra värden som är minst lika värdefulla.
Men, om man ska räkna värdet i pengar så är det värdefullt för Dellenbygden att Delsbostämman, Bjuråkerstämman, Norrbostämman och andra evenemang finns kvar. Det drar turister till orten och generar kunder till mackarna, affärerna och matställena. Ett ideellt arbete kanske inte lönar sig direkt synligt för de som engagerar sig, men det ger mervärde till hela bygden. Om fler kommer hit, ger det fler arbetstillfällen även för de som får lön för sin möda.
Det är många boende i Dellenbygden som kom hit på tillfälligt besök, som sedan blev kvar här på grund av vår vackra natur, kultur och människor. Vi kan få fler att fastna för skönheten i vår bygd om vi har ett samarbete mellan ideella krafter, företag och privatpersoner.
Kom till Dellenbygden och ladda batterierna, kan bli en gångbar slogan om vi sätter upp laddstolpar för elbilar. Kom och spela och dansa med oss, är en annan reklamtext som kan passa in, om vi behåller stämmorna. Vi har också Avholmsberget, en av de vackraste utsikterna i Sverige, enligt en omröstning.
Delsbo har funnits på kartan i hundratals år. Det var en känd ort redan på 1500-talet. Det har varit en knutpunkt för vandrare. Nu är det en rastplats för fjällturister från Stockholm. Det gäller att få dem att stanna och se sig omkring, ladda batterierna, tanka, äta en bit mat och kanske vilja stanna eller komma tillbaka fler gånger.
Men, om man ska räkna värdet i pengar så är det värdefullt för Dellenbygden att Delsbostämman, Bjuråkerstämman, Norrbostämman och andra evenemang finns kvar. Det drar turister till orten och generar kunder till mackarna, affärerna och matställena. Ett ideellt arbete kanske inte lönar sig direkt synligt för de som engagerar sig, men det ger mervärde till hela bygden. Om fler kommer hit, ger det fler arbetstillfällen även för de som får lön för sin möda.
Det är många boende i Dellenbygden som kom hit på tillfälligt besök, som sedan blev kvar här på grund av vår vackra natur, kultur och människor. Vi kan få fler att fastna för skönheten i vår bygd om vi har ett samarbete mellan ideella krafter, företag och privatpersoner.
Kom till Dellenbygden och ladda batterierna, kan bli en gångbar slogan om vi sätter upp laddstolpar för elbilar. Kom och spela och dansa med oss, är en annan reklamtext som kan passa in, om vi behåller stämmorna. Vi har också Avholmsberget, en av de vackraste utsikterna i Sverige, enligt en omröstning.
Delsbo har funnits på kartan i hundratals år. Det var en känd ort redan på 1500-talet. Det har varit en knutpunkt för vandrare. Nu är det en rastplats för fjällturister från Stockholm. Det gäller att få dem att stanna och se sig omkring, ladda batterierna, tanka, äta en bit mat och kanske vilja stanna eller komma tillbaka fler gånger.
Förr var det katastrof hela tiden.
Oavsett hur vi tar itu med utmaningar som klimatförändringar, resursbrist, överbefolkning, skulddeflation, utdöende arter, havsdöd , och så vidare, är vi inne i möjligheternas sekel.
Före 1900-talet var det katastrof hela tiden, om man mäter med dagens mått. Vi var beroende av regn, torka och värme vid rätta tidpunkter annars blev det hungersnöd. Människor var fattiga, bodde trångt, frös och svalt. Medellivslängden var mindre än hälften av dagens medellivslängd.
De hade inte kunskaper om gifters inverkan på livet och kroppen. Långt in på 1900-talet var det inte farligt att röka, att anvrända DDT, köra bil utan bälte, släppa ut avfall och kvicksilver i sjöar och man trodde att man kunde skydda sig mot atombomber genom att ducka och krypa under skolbänken.
I dag vet vi att allt möjligt är farligt. Kunskap är förutsättningen för att veta vad vi kan och ska göra. Den kunskapen ska vi använda för att skapa en ännu bättre värld. Medvetenheten om sakernas tillstånd ska användas på ett konstruktivt sätt, inte för att skapa en domedagsstämning, utan för att lösa problem på ett konstruktivt sätt.
Före 1900-talet var det katastrof hela tiden, om man mäter med dagens mått. Vi var beroende av regn, torka och värme vid rätta tidpunkter annars blev det hungersnöd. Människor var fattiga, bodde trångt, frös och svalt. Medellivslängden var mindre än hälften av dagens medellivslängd.
De hade inte kunskaper om gifters inverkan på livet och kroppen. Långt in på 1900-talet var det inte farligt att röka, att anvrända DDT, köra bil utan bälte, släppa ut avfall och kvicksilver i sjöar och man trodde att man kunde skydda sig mot atombomber genom att ducka och krypa under skolbänken.
I dag vet vi att allt möjligt är farligt. Kunskap är förutsättningen för att veta vad vi kan och ska göra. Den kunskapen ska vi använda för att skapa en ännu bättre värld. Medvetenheten om sakernas tillstånd ska användas på ett konstruktivt sätt, inte för att skapa en domedagsstämning, utan för att lösa problem på ett konstruktivt sätt.
