bengtoalmstedts

Själva frågan om ekonomisk tillväxt eller inte, är gårdagens fråga. Det är inte en fråga  för nutiden och framtiden. Ekonomisk tillväxt var viktigt i en värld av brist på materiella tillgångar.

Nu har vi inte en brist på materiella tillgångar, tvärtom. i alla fall inte i vår del av världen. De flesta har mer prylar än de har tid att använda, en del slänger till och med grejer i soporna för att de har för mycket.

Att diskutera ekonomisk tillväxt med politiker och ekonomer är som att spela på deras hemmaplan. De kan alla gamla argument, frågor och svar, regler och förutsättningar. Deras värld är en begränsad värld av materiella tillgångar som kan räknas om till kronor och ören.

Det är som att prata fotboll med en fotbollsfantast, om du själv inte är intresserad av fotboll. Han pratar om konstgräs, dribblingar, passningar, straff och mål. Vilket lag som vinner och vilket lag som försvinner i serien är viktigt för honom. För den fotbollsintresserade är det viktigt vad som händer inom den fyrkantiga begränsade välklippta spelplanen och att alla regler följs.

För mig som inte är intresserad av fotboll är det helt ointressant. Jag är hellre på en vildvuxen äng där tusen blommor blommar, än på en begränsad plan med avklippt tuktat enfärgat gräs.

Min vision om en ny grön värld, är en värld där vi tar tillvara alla flödande tillgångar som naturen ger oss. Vi tar tillvara den energi som solen, vinden, vattnet och jorden kan ge. Vi använder oss av de mineraler, jord, grus, guld och sten som finns utan att förbruka och förgifta. I min gröna värld är livskvalité viktigare än kvantitet och ekonomisk tillväxt.

I politikernas, ekonomernas och fotbollsfantasters värld är alla lika klädda, springer åt samma håll och har samma mål. De som inte följer reglerna får gult kort och blir utvisad av domaren. I deras värld finns också motståndare, de som springer åt ett annat håll, ser ut på ett annat sätt är motståndare och ska bekämpas. Vi ska vinna, de ska förlora. Det är ett vi och de tänkande. Vi är bäst de andra är dåliga. Det gäller att vinna eller försvinna.

I min värld finns det plats för alla, var och en efter sina intressen och talanger. Ingen är bättre eller sämre. Ingen blir utvisad, avvisad eller får gult kort för att de inte har följt reglerna.

”Vi naturister välkomnar nakenscanningen” står det på Newsmill. Vilka vi? Inte jag i alla fall.

I och för sig spelar det inte så stor roll att de ser igenom kläderna, men hela den här inställningen att myndigheter ska granska oss in i minsta detalj, in på bara kroppen är sjukt.

Det är kameraövervakning, avlyssning, registrering och datalagring överallt. Man kan knappt röra sig någonstans utan bli registrerad av all möjlig kontroll

De skrämmer med terrorister och pedofiler för att få införa all möjlig kontroll. Man skapar en överdriven rädsla för fel faror. Det är fler som har dött av ökad produktion av adrenalin, ökad konsumtion av nikotin och fler fall av trafikolyckor, skulle jag tro på grund all tidsödande kontroll, än man har förhindrat döda av terroristattacker.

Det som är skrämmande egentligen är att vi är så vana vid att bli kontrollerade och misstänkliggjorda att vi accepterar det.

De säger att de gör det för att skapa trygghet, men det de gör är att skapa ett samhälle med rädsla och otrygghet. Förr var det en rädsla för att Gud såg allt du gjorde, han såg den minsta lilla försyndelse, man kunde aldrig vara riktigt säker på att man inte hade gjort någon liten synd. Det var bäst att hålla sig i skinnet, lyda överheten och be om syndernas förlåtelse.

Nu är staten och myndigheterna på väg att ta över samma roll.

Det står i HT den 15 december att Bromangymnasiet ska utveckla sin undervisning med hjälp av ny teknik Undervisningen sker på distans, ett nytt sätt att kommunicera kostnadseffektivt och att minska koldioxidutsläppen. Kostnadseffektivt betyder färre anställda.

Anders Thorson från Hudiksvalls Sparbank skriver att Sverige är mitt uppe i den värsta krisen sedan trettiotalet. Det beror på vad man menar med kris. Vi har det betydligt bättre nu materiellt sett än vi hade det på 30-talet. ”Krisen” gör att BNP har gått ner någon procent. Vi har haft en tillväxt på cirka 48 % sedan 1990, industriproduktionen har ökat 12 gånger sedan 1935.

Anders ställer sig frågan varför ungdomsarbetslösheten är så hög. Jag tror att svaret är att den moderna tekniken gör att det nu behövs färre människor för att göra samma jobb än det behövdes förut. Bankkunderna gör uttag och överföringar själv, vem blir då anställd av banken? Skolor kan ha distansundervisning, med lärare någon annanstans i Sverige som undervisar flera tusen på en gång, vilken skola anställer nya lärare då?

De rödgröna politikerna i Gävleborg tror att besöksnäringen är en framtidsbransch. De har rätt i att det finns goda exempel inom besöksnäringen i Gävleborg och att det kan utvecklas vidare. Frågan är om det räcker för att ge ungdomarna jobb och intäkter.

En annan fråga man kan fundera på är om besöksnäringen och turismen ska öka, då måste människorna vara mer lediga. Pensionärer som är friska och har bra pension har både råd och tid, men unga som är arbetslösa har tid men inte pengar och de som arbetar har råd men inte tid.

För att det ska bli någon natur att titta på och vara i, så måste den bevaras. Går det ihop med ökad tillväxt och konsumtion?

Lösningen är en annan syn på ekonomi, arbete och tillväxt. Om vi delar på jobben och har en naturvänlig lokalt förankrad ekonomi, kan vi både minska koldioxidutsläppen och få ett arbetsliv som alla kan delta i. Det är klimatsmart både för gäster och bofasta i Gävleborg

Jag gör ett klipp från SCB och deras partisympatiundersökning.

”PSU i november 2009 genomfördes som telefonintervju med ett riksomfattande slumpmässigt sannolikhetsurval omfattande 8 984 i riksdagsval röstberättigade personer utan övre åldersgräns. Av dessa har 12,4 procent ej anträffats (inkl. hemligt telefonnummer och saknar telefon), 3,5 procent varit alltför sjuka för att intervjuas samt 12,9 procent inte alls velat delta i intervjun. Det totala individbortfallet uppgår till 28,8 procent. Det totala antalet intervjuer är 6 398. Det förekommer också att personer inte velat besvara vissa frågor. Intervjuerna gjordes per telefon under perioden 28 oktober till 25 november.”

 

Hur säker är SCBs statistik, när 28,8 procent faller bort? Det är inte bara de som har telefon som är röstberättigad. 28,8 procent är en stor andel, större än det största partiet, Socialdemokraterna. Det antal som röstar på Socialdemokraterna är 6398 x 0,365 = 2335 personer, Individer som har bortfallit är 8984 x 0,288 = 2586 personer.

Den andel som svarar att de sympatiserar med regeringen av 8984 personer är 30 procent,  2719  personer, det är långtifrån en majoritet.

Det finns en stor chans, eller risk, beroende på hur man ser det, att ett parti som Piratpartiet dyker upp och kapar åt sig en stor del av de bortfallnas röster och intar riksdagen hösten 2010.

En del av piraterna är mer vilda än tama. Men det kan behövas en omskakning av ett parlament som inte förstår de förändrade förutsättningar som Internet, datorer och nya tekniska möjligheter ger.

FRA- lag, tittförbud, Internetcensur, prostitutionslag, sjukförsäkringsregler, tillväxttroende, m.m visar att de gamla partierna inte har hängt med i svängarna. De lever till stora delar kvar i 1900-talet, om det inte är 1800-talet.

Det står i Hudiksvalls Tidningen att hälsocentralen i Friggesund, Bjuråker troligtvis läggs ner. Det finns ingen lönsamhet med vård och omsorg i glesbygd, hur räknar man lönsamhet för en vårdcentral?
Det behöver inte vara definitivt kört med vare sig hälsocentral eller någonting annat i glesbygden. Om vi samarbetar över parti, socken och intressegrupps gränser, finns det många tillgångar att gräva fram i Dellenbygden. Det behövs en inställning att hela kommunen ska leva för att de möjligheter som finns ska tas tillvara.
Det är inte bara vanadin som man kan hoppas på, det finns troligtvis också värme i underjorden som Geosus forskar i och vill ta vara på.
Vindkraftutbyggnad, Dellenbanan, turistvägar, fäbodar, kanotpaddling och mycket annat, kan ge många arbetstillfällen och en hel del pengar.
Nu då klimat och miljöfrågor är aktuella satsar företag på ny teknik som vindkraft, optofiber, koldioxidmätning, geovärme och miljövänliga båtar i Hudiksvall och Dellenbygden. Det är framtidsbranscher som ger hopp.
Vi har vanadin och gröna skogar som kan ge både arbete och rekreation. Det finns lika goda förutsättningar för turistverksamhet här i Dellenbygden som i Dalarna. Om vi tar tillvara de fäbodar, vandringsleder, skidspår, kanotleder, sjöar och utsiktsplatser vi har, kan vi få en blomstrande tillströmning av turister både sommar och vinter. Att gynna friluftslivet är bra för ökad hälsa och bättre miljö.
Vi kan kombinera de nya tekniska möjligheterna med gammal genuin kultur som hälsingegårdar, folkmusik, folkdans och fäbodvallar. En modern kombination är digitaliserade biografer och bredband, men det krävs investeringar som inte enskilda föreningar har råd att bekosta själv. Även om det kan bli fel ibland, så blir det ännu mer fel om ingenting görs.

Jag har letat och studerat fakta om klimatet på Internet. Jag har funderat på hur man kan mäta jordens medeltemperatur, koldioxidens naturliga flöde och hur mycket havsnivån har höjts hittills.

Ett klipp:

"Hur mäts jordens medeltemperatur?

De beräkningar som görs av medeltemperaturen baseras idag på globala nätverk av mätningar på land, till havs och via satellit.

Historiska uppskattningar av jordens medeltemperatur baseras på indirekta metoder där man kan översätta iakttagelser som till exempel variationer i trädens årsringar, pollenförekomst i sjösediment eller koldioxidinnehållet i iskärnor som borras ur polaris till temperatur."

Det sägs att under 1900-talet steg jordens medeltemperatur med ungefär 0,7 grader. Det verkar vara en väldigt löst grundat antagande. Man kan inte dra slutsatser om framtidens medeltemperatur på så bristfälligt underlag.

Ett annat klipp om kolbalansen

"Hur kan utsläppen av koldioxid från fossila bränslen och avskogning påverka klimatet när det naturliga utbytet är mycket större?

Det stämmer att utsläppen av koldioxid är små jämfört med de naturliga flödena i atmosfären. Utsläppen från förbränning av fossila bränslen och cementproduktion är till exempel drygt 7 Gton C/år medan det naturliga bruttoflödet från atmosfär och vegetation/oceaner är knappt 200 Gton/år. Detta bruttoflöde är också stort i jämförelse med atmosfärens innehåll av koldioxid motsvarande cirka 600 Gton C. Detta faktum innebär dock inte att de mänskliga utsläppen är av liten betydelse för koldioxidkoncentrationen i atmosfären. I det sammanhanget är det nettoflödena av koldioxid som är av intresse snarare än bruttoflödena, det vill säga omsättningen av koldioxid.

Den naturliga kolbalansen är mycket nära jämvikt och i stort sett lika stora flöden, i storleksordningen 200 Gton C, går från atmosfären till vegetationen som i motsatt riktning. Under 10 000 år före den industriella revolutionen var därför koldioxidkoncentration relativt konstant. Flödet av koldioxid från fossila bränslen och avskogning förändrar dock den naturliga jämvikten. Av tillskottet stannar cirka 45 procent i atmosfären, 30 procent tas upp av oceanerna medan resten hamnar i vegetationen."

En liten procentuell ökning av vegetationens upptagande av koldioxid skulle ta upp hela tillskottet. Plantering av skog, algodling, bevattning av öknen kan bidra till sänkning av koldioxidhalten

Hur mycket har havsytan höjts, och hur mäter man det?

"Vid klimatforskning är det viktigt att kunna bestämma havsnivåns höjning med så hög noggrannhet som möjligt. För att få fram korrekta värden måste hänsyn tas till jordskorpans rörelser och man måste korrigera mätningarna av vattenståndet mot landhöjningen. Detta sker exempelvis genom upprepade GPS-mätningar på permanenta referensstationer.

• Det krävs långa mätserier, minst 30-40 år, för att man ska kunna fastslå att en förändring har skett och hur stor den är. Därför är det viktigt att vi fortsätter samla in data som är relevanta för klimatet, säger Martin Lidberg vid Lantmäteriets geodesienhet. Han har nyligen doktorerat med en studie om den svenska landhöjningen.

Höjningstakten har varit ungefär 1,8 mm per år. Nyligen höjdes dock röster från forskare som påstår att havet under de senaste 15 åren börjat stiga mycket fortare. Det är i varje fall vad satelliterna noterat. Kritikerna menar dock att dataserien inte är tillräckligt lång för att man ska kunna avgöra om det rör sig om en trend eller bara naturliga variationer över tiden. Dessutom ställer kalibreringsproblem till det.

Processer som styr vattenståndet

Det aktuella vattenståndet på en plats är en följd av flera mer eller mindre samverkande processer. Dessa varierar i både tid och rum. Nedan beskrivs några av dessa processer.
Lufttrycksvariationer +63 cm och -37 cm.

Sjösprång är en lokal effekt med kort varaktighet I Kuggörens hamn i Kallrigafjärden (Öregrundsgrepen) har ett sjösprång på hela 123 cm.

Vindfyllning Det gav ett rekord i långvarigt högt vattenstånd vid Landsort då havsnivån låg
över +40 cm under 54 dagar.

Vattenpendling:Amplituden i Kalix kan vara 50 cm

Tidvatten: Vid norra västkusten är det som störst, med en variation på nästan 60 cm

Landhöjning: Bottenvikskusten (cirka 1 cm/år)"

Sedan 1870 har havsnivån höjts med 19,5 cm sägs det, men jämfört med alla andra processer som styr vattenståndet verkar det vara lite.

Det är landhöjningar och sänkningar som är mycket större. På 130 år blir landhöjningen 1 m 30 cm efter norrlandskusten.

Geologerna anser att Indiens fortsatta rörelse och kollision med den eurasiska kontinentplattan får Himalaya att höja sig fem millimeter årligen.

Med tanke på de osäkra grunder som hela klimatdebatten vilar på, så tycker jag att man tar i för mycket när man förutspår framtida klimatförändringar och konsekvenser på grund av koldioxidutsläpp. För mig är anledningen till av vi bör ställa om från kol och olja, till mer hållbara energikällor dels att olja och kol orsakar skador på miljön på flera sätt, att den tar slut eller blir dyr och otillgänglig och för att slippa vara beroende av oljeproducerande företag och länder.

Det är också bra att undvika fossila bränslen för att de kan påverka klimatet, men det är inte huvudanledningen till att vi bör övergå till alternativa energikällor.

 

Birger Schlaug skriver om den ekonomiska tillväxten på sin blogg. Han har intressanta synpunkter som jag till stora delar håller med om.

Jag tror inte att ett samhälle utan ekonomisk tillväxt innebär en katastrof. Jag tror inte att ett samhälle med ekonomisk tillväxt innebär en katastrof heller. Men jag vet inte var gränsen går för tillväxten. Filosofiskt, matematiskt, socialt och naturvetenskapligt borde det finnas gränser för tillväxten.

Jag hävdar inte att dagens utvecklingsnivå innebär slutet på den ekonomiska tillväxten, men jag tror att det blir andra värden som kommer att bli mer betydelsefulla i framtiden. Det som blir fel är om ekonomisk tillväxt blir det viktiga. Ett samhälle som är beroende av materiell och ekonomisk tillväxt är outvecklat och primitivt. Jag vill ha ett samhälle som är mer utvecklat, ett samhälle som sätter värde även på sådant som inte kan värderas i pengar.

Vad är det för mening med att bli miljardär om man har ett så stressigt liv för att få ihop den miljarden att man dör i hjärtinfarkt? Hellre lycklig i en koja, än olycklig i ett slott. Det är inget fel att bo i ett slott eller att vara rik, men om pengarna är det viktiga, så blir livet ganska fattigt.

Den nya tekniken gör det möjligt att producera mycket, automatiskt och energisnålt. Den energi vi behöver kan flöda från solen, vinden, vattnet, jorden och skogen. Vi har skapat ett paradis för människan i jämförelse med hur det var förut. Med hjälp av kunskap, teknik och ekonomisk utveckling har vi förbättrat förutsättningarna för oss, men om jakten på ekonomisk tillväxt blir det viktiga och vi glömmer bort oss själva, då har vi förlorat vår själ i dyrkan av mammon.

Vi är en sexuell, andlig, biologisk och kulturell varelse i första hand, inte en konsument. Alla intryck och all information som strömmar mot oss nu, gör att behovet av att bara vara och sortera alla intryck växer. Möjligheten att ha mer fri tid, meditation, sex, kultur, sociala kontakter, m.m har ökat nu, med alla tekniska arbetsbesparande maskiner. Det är tragiskt om vi inte tar tillvara den möjligheten bara för att vi jagar efter ännu mer. Det kan bli så att vi mister hela stycket om vi gapar över för mycket.

Jag tror att det är fler och fler som blir medvetna om att det finns annat än konsumtion och pengar som är värdefullt. De kanske inte syns så tydligt än, därför att de har hoppat av karusellen, karriären och de av media synliggjorda arenorna. Men, när de blir tillräckligt många kommer även politiker och ekonomer få upp ögonen för de möjligheter som finns.

 

Politiker är ofta människor som vill ha makt. Makt är bra. Att vara maktlös är inte bra. Makt kan också vara farligt. Makt kombinerat med kärlekslöshet, fördomar, okunskap och rädsla är inte bra.

Makt i betydelsen förmåga, ansvar och inflytande har en mer positiv innebörd än lusten att bestämma över andra för att själv framstå som stor, stark och duktig.

Att bli en vald politiker är att få ett förtroendeuppdrag. Den valde politikern har fått ansvaret, förtroendet och uppdraget att företräda andra. Om politikern sköter sig kanske han blir omvald i nästa val.

Maktens medel och metoder är också olika. Våld, förbud, kontroll och hot är negativa uttryck för metoder som en del människor med makt eller som vill ha makt använder. Att ha balansen mellan att fatta beslut över andra och att fatta beslut tillsammans med andra kan vara svårt. Det är bra att veta vad som händer, vad människor vill, hur de gör och vad de tänker, men det kan gå för långt med kontrollen om inte människor kan röra sig, mejla, handla, resa, skriva, älska, tycka, m.m. utan att bli kontrollerade och registrerade.

Politiker, präster, jurister, poliser m.fl. kan ha starka uppfattningar om vad som är rätt och vad som är fel. Att vilja förbjuda allt som de själva tycker är fel, fult, farligt, äckligt, omoraliskt och fettbildande, kan vara en frestelse för de som vill bestämma över andra.

Människor måste själv bestämma hur de vill gå klädda. Om det är någon som vill gå i burka eller vara naken på offentlig plats, så måste de få göra det, det skadar ingen annan. Även om jag tycker att burka passar bättre i en öken med sandstorm, än i Sverige, 300 mil från närmaste öken.

Karnevalstjejerna i Rio som bara är klädd med fjädrar i håret och lite glitter på kroppen, tycker jag är mer tilltalande klädda, de väcker en beundran för den kvinnliga kroppens mjuka gudinneliknande former. Om det finns religiösa skäl till olika klädesval, så blir åtminstone jag mer positivt inställd till det gudomliga i tillvaron av Riotjejerna än av burkatjejerna. Men var och en får välja själv hur och varför de går klädda som de gör.

Att skydda medborgarna från våld är en viktig uppgift för makthavare. Det är staten som har våldsmonopolet och ska skydda oss från våld. En förutsättning är att staten inte använder våldet mot de egna fredliga invånarna eller anfaller andra för att starta krig.

De som får den största respekten och i längden det största inflytandet på världens utveckling är de verkligt engagerade för demokrati, kamp och förnyelse.

Winston Churchill hade inget annat att erbjuda än blod, möda, tårar och svett sa han, men han

kunde med sin välutvecklade förmåga att hålla tal, hålla modet och kampviljan uppe bland britterna.

Gandhi utövade och förespråkade ickevåld och sanning i alla situationer.

Ickesamarbete och fredligt motstånd var Gandhis "vapen" i kampen mot orättvisan. Han fick ett helt imperium att ge sig.

Gandhi influerade viktiga ledare och politiska rörelser.

Martin Luther King lärde sig att inte möta de vita med hat mot hat - det skulle bara skapa ännu mera hat, fruktan och avstånd.

Nelson Mandela fick stor respekt för sitt välkända engagemang för fred och samexistens.

Michail Gorbatjov genomdrev öppenhet och nydaning, ökade yttrandefriheten och gav press och television friare händer. Hans kamp för avspänning och öppenhet gav honom ett gott anseende i väst, men hela Sovjetunionen upplöstes, kallakriget tog slut och Östeuropa blev fritt.

Till och med Barack Obama tilldelas Nobels fredspris för sina insatser för att stärka internationell diplomati och samarbete mellan folk, trots att han inte har hunnit göra så mycket än. Han får det mer för att han ger hopp och för sin vilja och visioner.

Kina, Indien och Brasilien kommer ikapp oss när det gäller mänsklig utveckling enligt UNDP. UNDP är FNs globala utvecklingsnätverk.

Vi är på väg mot nolltillväxt medan Kina, Indien och Brasilien och andra fattiga och mindre utvecklade länder utvecklas när det gäller livslängd, utbildning och ekonomi.

Det är en positiv utveckling för dem, men vi måste anpassa oss till en värld där vi inte är de rika och utvecklade, medan de andra är outvecklade och fattiga.

I en värld där alla är ungefär lika rika och utvecklade måste vi ha andra målsättningar än tillväxt. Det blir också förskjutningar i vad vi ska producera. Priser på råvaror, energi och industriprodukter påverkas om det inte längre finns några fattiga lågprisländer.

Är det några politiker, ekonomer och journalister som funderar på konsekvenserna av de nya förutsättningarna?

Det har motionerats i riksdagen om att införa slöjförbud, ta bort sexköpslagen och att skärpa sexköpslagen. Det är centerpartister som har lämnat in alla tre motionerna. Centerpartiet har kommit i centrum för debatten. Det kan vara bra för ett parti att bli uppmärksammat, men i de här fallen är det tveksamt om det är till centerns fördel. Centerpartiet är minst sagt splittrat i frågorna.

Det belyser på ett intressant sätt politikers syn på makt, individer, kön, moral, tro och demokrati. Ska politiker bestämma vilka kläder människor ska ha på sig?

Ska politiker bestämma vilket yrke och vilken sexuell moral människor ska ha?

Är individualism ett hot mot demokratin?

Vad är demokrati?

Det finns ett begrepp som kallas mentalisering. Det betyder ungefär att man gör medvetandet mer medvetet.

Centerpartiet kanske går igenom en sådan process nu. Det gäller för alla partier och institutioner att fråga sig vad en ökad individualisering betyder. Är individualisering  ett hot mot eller en förutsättning för demokrati?

Jag menar att fria självständiga människor är en förutsättning för verklig demokrati. Politiker, präster, jurister och andra representanter för institutioner ska inte bestämma vad människor ska tro, tänka och tycka.

Det är viktigt att försöka se flera sidor av allting. Det som är självklart för den ene kan vara oförklarligt för den andre. Även om man inte förstår eller håller med, kan man försvara andras rätt att få uttrycka det de känner och tänker. Den enes uppfattning av verkligheten kan vara skild från den andres uppfattning om verkligheten.

De som byter miljö och bryter med sina tidigare vanor kan tappa lite av sin balans. Både den tidigare verkligheten och den nya blir okänd mark.

Att ha både fötterna stadigt placerade på marken, betyder att man står stilla. Den som vill gå framåt måste våga lyfta fötterna, åtminstone en fot i taget. Men att lyfta en fot betyder att man kan tappa balansen. Det gäller att våga gå framåt, att till och med våga hoppa ibland.

Att ha den inre tryggheten att man vågar kliva omkring i okända rum är att ha sann frihet. En positiv personlighetsutveckling går ut på att man vågar möta både sitt inre och det yttre och omfamna det som är. Det betyder inte att man lämnar sina drömmar, värderingar och visioner, det betyder att man är mer sann mot sig själv och andra. Andras föreställningsvärld, åsikter och känslor stör inte det egna måendet.

För en del är naturgödsel värdelös skit, för den andra är det viktiga och nödvändiga näringsämnen som de behöver för att de ska få en riklig och god skörd.

Något som är skräp för någon, kan vara ett fynd för andra.

Vuxna människor som springer omkring och sparkar på en boll, kan tjäna miljoner på det. Det kallas fotboll och är väldigt viktigt för en del. För mig är det helt ointressant.

De populäraste bloggarna är de som handlar om mode, shopping, killar och fester. För mig är de värdelösa. Å andra sidan är det positivt att en del tjejer har det så bra och bekymmerslöst att de kan ägna sin tid till ytliga och dyra nöjen. Om det inte är en flykt från verkliga problem förståss.

Sex, skönhet, kärlek och gemenskap är positiva ord som används på modebloggar. Jag har ingenting emot sex, skönhet, kärlek och gemenskap, tvärtom. För mig är inte sex one night stands, skönhet är inte smink och senaste modet. Kärlek är inte att vara tänd på och gemenskap upplevs inte på fyllefester. Men det kanske är för att jag är en gammal avundsjuk gubbe och inte en ung populär tjej som jag tänker så.

Jag anser att Sverigedemokrater ska få säga vad de tycker och tänker. Även om jag tycker att man kan likna Sverigedemokrater med någonting som i rädsla kryper in i mörkret under en sten för att gömma sig och tugga på någonting gammalt.

Jag är för Sverige, demokrati, "svensk" kultur, familjen, lag och ordning också. Men, för mig är Sverige ett land som är öppet för nya intryck och invandrare, tolerant mot ovanliga människor och solidarisk mot de som har sämre förutsättningar.

Vi har åtminstone varit det förut, även om solidariteten och självbestämmandet har naggats i kanten på senare tid.

Demokratin förutsätter en frihet att förändra samhället efter nya förutsättningar. Traditioner och gamla föreställningar ska inte få hindra människor från att utveckla sig själva och vårt land.

"Svensk" kultur har växt fram i utbyte och kontakter med andra länder, kulturer och människor. Vi har en religion som kommer från mellersta östern, skriver med latinska bokstäver och räknar med arabiska siffror.

Familjer är viktiga för att skapa en grundtrygghet. Men, familjer kan se olika ut. Antalet medlemmar, vilka som ingår och varför kan vara olika för olika familjebildningar.

Lag och ordning behövs, men vilka lagar och vilken ordning förändras med nya förutsättningar och kunskaper.

Man kan se problem i allt, men man kan också välja att se de möjligheter som finns.

Nu finns det stora möjligheter för mänskligheten. Vi kan lära oss både av det som inte har fungerat och av det som har fungerat förr i tiden och därmed kombinera det som är bra och undvika det som är mindre bra.

Klagomål beror ofta på att man inte riktigt har sett möjligheterna med sakernas tillstånd.

Nu, när vi har tillgång till så mycket ledig arbetskraft, ofta unga och friska, så kan vi starta många nya projekt för att skapa en ännu bättre jord. Vi kan skapa en ny jord av kärlek och medvetenhet. Om vi delar med oss av arbete, fritid, kunskap, kultur och allt möjligt så att alla får vara med, kan vi få se en ny jord vakna.

Den goda tillgången på koldioxid gör att all växtlighet växer bättre. Träd, buskar, blommor och morötter behöver, vatten, värme, solsken, näringsämnen och koldioxid för att växa. Koldioxid är mat för växter. Nu när koldioxidhalten har ökat i luften växer det bättre. Det blir både mer mat och värme för växterna.

Visst kan en ökad koldioxidhalt medföra att klimatet och vädret kommer i obalans. Men vi har redan en högre koldioxidhalt i luften, vad gör vi med den. Kan vi på något sätt ta vara på den på ett positivt sätt? Det är ett faktum att växterna växer bättre av en högre halt koldioxid. Användningen av koldioxid, har blivit allt vanligare i praktisk odling för alla kulturer i växthus. De tropiska skogarna i Afrika växer snabbare och tar upp mer koldioxid idag än för fyrtio år sedan. Troligtvis beror det på högre halter av koldioxid i atmosfären.

Anledningen till av vi ändå bör ställa om från kol och olja, till mer hållbara energikällor är dels att olja och kol orsakar skador på miljön på flera sätt, att den tar slut eller blir dyr och otillgänglig och för att slippa vara beroende av oljeproducerande företag och länder.

Det är också bra att undvika fossila bränslen för att de kan påverka klimatet, men det är inte huvudanledningen till att vi bör övergå till alternativa energikällor.

Utsläppen av kväve och fosfor leder till övergödning av Östersjön, för att det skapar en obalans i näringskedjan. Det blir för mycket alger i förhållande till plankton. Skarpsillen äter djurplankton som i sin tur äter växtplanktonalger. När torsken har minskat har skarpsillen ökat och djurplanktonen minskat. Utan fiender förökar sig växtplanktonen snabbare och risken för den storskaliga algblommingen ökar.

Näringsrikedomen i mindre hav som Östersjön kan ge oss stora fångster av fisk. Mer näring ger mer fisk, om vi lär oss att hantera balansen mellan alger, plankton, skarpsill och torsk. Forskarna har redan gjort lyckade försök med det.

Problemet i de stora haven är inte att det är för mycket näring, problemet är att det är för lite. Haven är stora öknar näringsmässigt. Det är nära kuster eller när det blir strömbildningar i havet som det näringsrika bottenvattnet kommer upp och livet flödar. Vi kan odla mycket fisk i haven om vi tar tillvara det näringsrika bottenvattnet och odlar alger och fisk i flytande bassänger.

Jag har varit på en inspirerande heldag med föreläsare från olika delar av Sverige. Det kallades ”Kreativ tillväxt”. Frågan var om man kan skapa attraktivitet, livskvalitet och tillväxt i kommuner, företag, regioner genom att utveckla samverkan kring kultur, kreativa näringar och turism.

 

I Ekonomiekot på radion diskuteras om hur man ska få fart på ekonomin och få hjulen att snurra.

 

Lördagen den 3 oktober blir det Klimatforum 2009 på  ABF-huset i Stockholm, där diskuteras bland annat tillväxtens gränser. ”En ekonomi i ständig expansion kommer förr eller senare till en punkt där de ändliga resurserna på jorden inte längre räcker till. Är de kriser som vi nu upplever tecken på att vi nått denna punkt? I så fall är det hög tid att ifrågasätta den ständiga strävan efter ekonomisk tillväxt och sätta nya mål för samhället.”

 

Kan man kombinera de olika inriktningarna? Går det? Eller är det motsatser som inte går att förena? Är det omöjligt eller möjligt.

Det krävs tillväxt i kreativiteten för att få ihop det. Det kan gå, det omöjliga tar bara lite längre tid. Jag tycker att det är intressant att klura på ”omöjliga” uppgifter. På seminariet KreativTillväxt var det flera av föredragshållarna som hade lyckats med sånt som var omöjligt och de berättade om andra som också hade lyckats. Så det går om man är kreativ, envis, samarbetar, har mod och kan uttrycka vad man vill så att andra förstår.

 

Till en början är det bra om man definierar vad man menar med tillväxt. Vad ska växa och varför? Ekonomisk tillväxt kan inte vara ett mål i sig.

Ska vi använda kulturen för att få ekonomisk tillväxt eller ekonomin för att få kulturell tillväxt?

Är det som kostar pengar mer värt än det som är gratis?

Var är det högst livskvalité? Är det i en stad som Stockholm, där stressade människor springer i rulltrapporna eller på landsbygden där det är tyst och lugnt?

Kan man mäta livskvalité?

Kanske ekonomisk tillväxt och kulturell tillväxt inte går ihop. Visst behöver också kulturmänniskor tillgång till ekonomiska resurser.  Näringslivsmänniskor behöver kultur, inte bara ekonomisk lönsamhet. Men mer kultur och mer livskvalité är inte alltid samma sak som mer pengar.

En kväll på krogen kanske ger en stor omsättning av pengar, men också smärta i huvudet, dåligt samvete och ont i plånboken, vilket inte alltid upplevs som positivt.

Medan en kväll i bastun, vid en sjöstrand, med månljus eller solnedgång, kanske inte ger så mycket i förtjänst för någon, mätt i kronor och ören, men kan upplevas mycket mer värdefullt, speciellt dagen efter.

Det Hälsingland har att erbjuda är ett mer naturnära, meditativt och plånboksvänligt alternativ än det utbud stora städer kan ge. Fäbodvandring, buskspel, kanotpaddling i älvar, stora skogar och vackra sjöar har en kvalité som inte kan mätas i pengar, men är värdefullt för kropp och själ.

En konstnärssjäl kan behöva en miljö där de kan möta sig själv och andra på ett meditativt avstressat sätt, för att deras kreativitet ska blomma. Många alternativa kulturella människor upptäckte Dellenbygden redan på 70-talet. Nu när miljö, klimat och hälsa är aktuellt igen har Hälsingland mycket att erbjuda dem som söker en mer hållbar livsstil.

Att odla den egna trädgården kanske inte ger så stor förtjänst om man mäter i kronor per arbetad timme. Men för de som är intresserad av trädgård, odling och natur, ger det mycket annat som är värdefullt som inte kan värderas i pengar.

Hälsinglands kombination av natur, folklig kultur, alternativt tänkande människor och livsstilar ger vårt landskap fördelar som få andra har.

Nu när vi har så mycket automatiska maskiner, datorer och mobila telefoner kan det nödvändiga arbetet klaras av på kortare tid. Det blir mer tid över för att odla de kulturella intressena. Eller, det borde i alla fall vara så.

Att en ökad andel av de ekonomiska resurserna spenderas på kulturturism, är en naturlig och positiv utveckling i en tid när de grundläggande materiella behoven är tillfredställda för de flesta. Det är då viktigt att politiker, ekonomer, administratörer, entreprenörer och kulturarbetare uppmärksammar det och tar till vara de möjligheter som finns.

I Hudiksvalls kommun bor 60% av befolkningen på landsbygden och det är på landsbygden de kvalitéer som är speciellt med Hälsingland finns. För att hela kommunen ska leva bör de initiativ som görs av enskilda och föreningar få stöd av både näringsliv och kommun. Jag tror att om det görs en inventering av de resurser, talanger och förmågor som finns inom kulturområdet så hittar man en hel del, speciellt kring Dellensjöarna.

Det är bra med balans i politik, ekonomi och allt möjligt. CUF, Centerns ungdomsförbund har lite svårt med balansen tycker jag. De är mer nyliberala och högerinriktade än Moderaterna.

I och för sig försöker Moderaterna bli mer lik Socialdemokraterna och bli ett statsbärande arbetarparti. Men hur trovärdigt det är kan man fråga sig, det är väl mer som en varg i fårakläder. De blir nog avslöjade som de storföretags och kärnkraftskramare de är, innan valet 2010.

Jag har kommenterat lite om CUF på  Hanna Wagenius blogg:

"Centerns ungdomar skulle ut och åka och ingen hade de som körde.

Än slank de hit, och än slank de dit

och än slank de ner i dike

Nu har CUF slunkit ner i det nyliberala högerdiket.

Det är bra och nödvändigt att de politiskt ansvariga instanserna riksdag, landsting och kommuner ger ramarna för den fria handeln och fria ekonomin, det leder till välstånd, för alla.

Den nyliberala ideologin leder förr eller senare till att hela samhället kör ner i diket.

På 70- talet kanske CUF var lite väl långt ute i en naiv vänstersväng, men dagens högersväng är minst lika naiv och ohållbar."

Ett moget samhälle kan relatera till motsatser. Bara för att en kommunistisk planekonomi inte fungerar, behöver man inte övergå till en nyliberal låtgå politik.