För politiska?

Täppas Fogelberg, Alexandra Pascalidou och Sverker Olofsson kommer att sättas i karantän inför valet. Därmed får SR-profilerna inte leda Ring P1 framöver, de är för politiska för att fungera som bollplank
Det är nu när det är val som kommentatorer av alla sorter borde tillåtas och uppmuntras diskutera ideologi, intressekonflikter och värden i politiken.  
De stora frågorna om vilket samhälle vi egentligen vill leva i är större och viktigare än att det ryms i dagens riksdagspartiers partiledares begränsade horisonter och utspel.
Vi har en värld som förändras snabbare än någonsin förut, därför behövs det en så allsidig belysning som möjligt av alla de problem, lösningar och möjligheter som finns nu. De gamla partierna, där allt färre är medlemmar och allt mer av de politiska ställningstagandena och taktiken utformas av ett fåtal i ledningen, har ingen möjlighet att styra samhället på ett bra sätt.  Utan att ta in synpunkter från många olika människors erfarenheter och kunskaper så blir politiken och politikerna alltmer avskärmade från samhällsutvecklingen. Politikerföraktet blir större och större om människor upplever att politikerna inte lyssnar och om människor tycker att den politik som förs är långt ifrån intressant eller relevant.


S har omvänt sig.


Löfven säger att tidigare regeringar, även socialdemokratiska regeringar har varit ointresserad av landsbygdsutveckling. De har syndat tidigare, nu har de omvänt sig. Centern borde ta vara på det och fårlåta dem deras synder.
Mp har alltid varit för miljö, naturen och landet, men problemet är att de ofta är akademiska unga storstadsbor, med lite erfarenhet och kunskap om landsbygden.
Alliansen är död. M har smittats av SD och fått brunröta. Kd har krympt och hamnat långt under strecket och får kanske inte vara med längre. Folkpartiet har tappat folk och har blivit ett litet parti som kallar sig liberalerna.
Om centern vill vara med och bestämma bör de avstå från nyliberala marknadsekonomiska experiment och återgå till att bli en mer landsbygdsinriktad, miljövänlig folkrörelse. S, MP och C skulle kunna skapa ett samarbete som vore bra för att få hela landet att leva.


Den gröna omställningen är ingen bluff.

I programmet ”Idévärlden” på TV hävdar författaren Therese Uddenfeldt att den gröna omställningen är en bluff. Jag menar att den gröna omställningen är ingen bluff. Vi behöver ny smart teknik, solceller, vindkraft elbilar, energisnåla hus, m.m.  Vi är för många på jorden för att kunna återgå till häst och vagn utan att det blir svält och elände. Tekniken har också kommit så långt att det är möjligt att övergå från fossila bränslen till förnyelsebar energi.
Men, tekniken har också kommit så långt när det gäller datorer och robotar att det där med ekonomisk tillväxt är överspelat. Det går inte längre räkna produktion på samma sätt när automatiska maskiner sköter en hel del av produktionen.
Nu har vi chansen att skapa ett hållbart ekologiskt samhälle, nu när vi har lärt oss hur vi kan få förnyelsebar energi och vi lär oss också mer och mer hur vi ska återvinna och återanvända prylar och material. Vi kan inte och ska inte slita och slänga prylar på soptippen, vi ska ha ett kretslopp av material. Vi har lärt oss mer om mikrolivet i marken så att vi kan odla på ett ekologiskt, effektivare och hållbart sätt.
Vi kan mer om människors psykologi, hälsa och välbefinnande än förr. Om vi minskar stressen, äter hälsosamt, rör på oss och sover tillräckligt, blir vi friskare.
Den nya tekniken gör det möjligt för människorna att leva längre och friskare, det är bra.
Problemen uppstår när ekonomer, politiker, tekniker och andra inte förstår att världen har förändrats och det gamla behovet av materiell tillväxt inte längre behövs, i alla fall inte i den rika delen av världen. Tvärtom är en materiell tillväxt ett hot mot vår framtid och hälsa.
Nu är det viktiga att bygga upp en vision om ett samhälle där miljövänligt, människovänligt och hållbart är det viktiga, inte mer av materiella saker. Om vi inte förstår det, då kan Therese Uddenberg ha rätt att det är en bluff med grön omställning, för då har vi inte ställt om på riktigt, vi har bara lagt till det gröna också, utan att ta bort det andra. Det behövs en omställning av tänkandet, en inre omställning.


Religion

Bibeln påverkar både icke-kristna och kristna i vårt samhälle. Därför är det legitimt att kritisera Bibeln vare sig man tror eller inte.
Jag är inte ateist, jag tror att det finns något bortom detta materiella fysiska livet. Jag tror att det eventuellt kan finnas några sanningar dolda i böcker som Bibeln och andra böcker om Gud, andlighet och livsåskådning. Men, jag tror inte att någon religion eller religionsinriktning har den enda rätta sanningen. Min, kritik av Bibeln och tolkningar av den är dels de delar som uppenbart inte kan vara sant på grund av att vetenskapen har bevisat att det inte är sant. Orimligheter som att gubben Noa skulle kunna bygga en båt som är större än de största träbåtarna i vår tid och dessutom samla in ett par av alla djur i hela världen.
Dels är det en kritik av de tolkningar som görs som har följdverkningar på hur vi lever nu, i en helt annan tid och med andra förutsättningar.
Det är också så att hur man än tolkar Bibeln så måste man använda sitt eget förnuft, annars blir det lätt helt fel, vare sig regeln eller rådet är bra, sant och riktigt eller inte.
Att svälja allt utan kritik och frågor är inte riktigt klokt och leder till en bokstavstroende, fanatisk motsättning mellan människor och grupper som skadar samhället och människorna.
Jag skulle vilja bidra till ett samhälle där en andlighet och livsbejakande livsåskådning leder till att vi skapar en hållbar miljövänlig värld. Då krävs det av vi lämnar den materialistiska synen på att pengar, makt och prylar är det viktiga och får en mer andlig, miljövänlig och livsvänlig inriktning. För att skapa en sådan värld är en förstelnad fundamentalistisk inställning till religion mer i vägen än en hjälp.


En vision om utvecklingen i Dellenbygden


För att alla ska känna sig delaktig i en positiv utveckling av Dellenbygden borde det startas studiecirklar i Dellenbygdens utveckling. Studieförbundet Vuxenskolan skulle kunna vara delaktig i att få till studiecirklar. Det kan vara flera studiecirklar med olika inriktningar.
Det är bra med studiecirklar för att lära känna varandra, utveckla idéer, få inspiration och för att ta reda på alla de möjligheter som vi har och vad som fattas.
Det behövs också en Facebook grupp där vi kan diskutera olika ämnen som rör Dellenbygden.
Vi har stora tillgångar i Dellenbygden, en vacker natur, företag, engagerade människor och ett levande kulturliv.
Det finns mycket att göra och uppleva i Dellenbygden när det gäller kultur, natur och fritid. Det behövs också fler arbetstillfällen och bostäder. Det behövs boende både för fler bofasta och för att tillfälliga turister ska ha någonstans att bo när de är här.
Fisketurismen kan utvecklas t.ex. genom att säkra tillgången på Dellenöring genom att odla upp yngel att sätta ut. Eller att starta fiskodling ända fram till stora ätbara fiskar. Vi kan bli kända för att vi har den unika Dellenöringen, om vi dessutom kombinerar fiskodling med tomatodling i växthus kan vi bli ett gott exempel på en ekologiskt hållbar matproduktion.
Det finns också flera kunniga ekologiskt inriktade odlare av grönsaker i bygden som vi kan göra reklam för och hjälpa till så att de kan utveckla sina verksamheter.
Dellenbygden är en bra bygd för att utveckla folkhälsan såväl för vuxna, ungdomar som barn.
Vi är en bygd dit många vill flytta och många har också flyttat hit. Vi var en del av de orter dit människor flyttade under 70-talets gröna våg. Många av dem är fortfarande kvar och har berikat vår bygd, med både kulturella impulser och nya företag. Vi bör förbereda oss på en ny grön våg, nu då till och med regeringen satsar på ett landsbygdsprogram. Vi i Dellenbygden kan tillsammans med kommunen, regionen och staten skapa en än mer blomstrande bygd för ett ekologiskt hållbart och miljövänligt samhälle.


Sex, helighet, magi och romantik.

Sex behöver inte vara tyngd av helighet och magi och romantik. Men, de aspekterna bör finnas med som möjligheter. De dominerande religionerna kristendom och islam har  en syn på sexualitet som är både kvinnofientlig och tråkig. Det hindrar män och kvinnor att utveckla sin fulla kapacitet som människor.
Det är en väsentlig och viktig skillnad att betrakta sex som något heligt, magiskt livsbejakande och gott, jämfört med att se det som något syndigt, skamligt, fult och fel. Det är inte bara kvinnor som vågar vara sexuella som kommer ändra världen, utan det är i samarbete med män som vågar vara kärleksfulla och mjuka.
Mat, sömn, sex, undvika smärta och röra på sig tillhör de grundläggande behoven. Om då en livsåskådning förnekar någon eller några av behoven då uppstår komplikationer på alla livets nivåer. Inte blir det bättre av en materialistisk kultur där det viktiga är att vara ekonomiskt lönsam och producera och konsumera så mycket som möjligt för att öka den viktiga bruttonationalprodukten oavsett om det är bra för miljön, hälsan eller välbefinnandet.


En ekonomi i balans och harmoni i stället för ekonomisk tillväxt


Vi bör ha en ekonomisk politik som eftersträvar en ekonomi i balans och harmoni i stället för ekonomisk tillväxt. Dagens politiker och ekonomer är inriktad på att stimulera tillväxten i den ekonomiska cirkulationen, det är en grundläggande målsättning för de flesta partier.
Det borde i stället vara en ekonomi i balans och harmoni med naturen, miljön och människorna som skulle vara det viktiga. Obalanser av olika slag leder förr eller senare till kris och är i längden ohållbart. Det kan ingå tillväxt i ekonomin som eftersträvar balans och harmoni, men då är det tillväxt i något specifikt område där det är brist. En allmän tillväxt av vad som helst, bara det ger ökad cirkulation av pengar är både ologiskt, ohållbart och kontraproduktivt.
Det finns flera obalanser i vårt nuvarande ekonomiska system. Dels är det en obalans av det ekonomiska utbytet av produktionen, en del som äger stora företag blir omåttligt rika medan de som arbetar på företaget får liten lön och förblir fattiga. En bättre fördelning av förtjänsten av produktionen skulle ge ett mer balanserat och harmoniskt samhälle.
En ekonomi som bara är inriktat på tillväxt och då på tillväxten jämfört med föregående år tar inte hänsyn till vilken påverkan det kan ha på längre sikt. Om vi äter upp hela kakan nu, vad ska vi då äta sedan? Om vi förstör förutsättningarna för naturens ekosystemtjänster, för en tillfällig ekonomisk tillväxt nu, då blir vi fattig i stället för rik på lite längre sikt.
Det bör vara balans i kolcykeln så att vi inte släpper ut mer koldioxid i atmosfären än naturen kan ta upp. Det är först om och när vi kan öka upptaget av koldioxid i naturen och i odlingar på land och hav som vi kan ha ett högt utsläpp av koldioxid. En ekonomi som strävar efter att vara i harmoni och balans tar hänsyn till det och begränsar de delar av ekonomin som orsakar koldioxidutsläpp. Det samma gäller alla former av utsläpp som kan orsaka skador i miljön. En ekonomi i harmoni och balans underordnar sig de ekologiska förutsättningarna.
Jag tror att det är viktigt vilka ord som används i politiska, ekonomiska och omställningssammanhang. Ordet tillväxt låter positivt och används av politiker och ekonomer för att visa att de är bra och duktiga och att deras politik och analyser är bra och förnuftiga, men baksidan av tillväxtens konsekvenser är inte lika synliga vid en första titt,
Om man istället säger att man eftersträvar en ekonomi i harmoni och balans så tror jag egentligen inte att varken politiker, ekonomer eller ekologer skulle ha någonting emot det, men det skulle öppna upp för en dialog om vad som menas med harmoni och balans och en hel del tidigare blockeringar skulle kunna lösas upp.


Basinkomst

Jag har skrivet en replik eller en travestering på Bo Rothsteins artikel den 11 november 2017 om basinkomst.
1
För det första skulle en sådan reform i dag inte vara ohållbart dyr och den skulle inte urholka statens möjligheter att upprätthålla kvalitet i sjukvården, utbildningssystemet och äldreomsorgen. Det skulle bli en effektivare och bättre kvalitet i dessa verksamheter därför att människor skulle ha bättre möjlighet att upprätthålla sin hälsa, det skulle bli mindre stress och därmed minska stressjukdomarna, bättre förutsättningar för människor att äta nyttig mat och större möjligheter att anpassa sitt arbetsliv efter de individuella förutsättningarna och intresse. Det skulle bli mindre behov av sjukvård och den sjukvård som bedrivs kan mer koncentreras på de svårare fallen och olyckor.
Utbildningssystemet skulle bli bättre för att människor i större utsträckning skulle få möjlighet att utbilda sig till det de är intresserad av, inte till det de tror sig tjäna mest pengar på. När människor utbildar sig av intresse, snarare än av karriärmöjligheter och status så höjs studiemotivationen och kvalitén på utbildningen.
Äldreomsorgen blir bättre dels för att de äldre inte har slitit ut sig i arbetslivet på grund av att de har varit tvungna att arbeta mer än de egentligen har orkat. Dels att de under sitt liv har haft tid och ork att utveckla intressen som de kan hålla på med även som pensionär. Det är också så att om de får större möjligheter att umgås med familj och vänner både före och efter pensioneringen behåller de sin hälsa längre upp i åren och behovet av äldreomsorg minskar. En basinkomst gör det också möjligt för de som arbetar inom sjukvården, utbildningssystemet och äldreomsorgen att anpassa sin arbetstid efter de individuella förutsättningarna.
Den offentliga service som skulle möta de som behöver den skulle komma att ha högre kvalitet.
Med andra ord är idén om en ovillkorlig basinkomst med all sannolikhet en hjälp att behålla den generella välfärdsstaten av nordisk modell.

2
En  annan fördel handlar om systemets legitimitet. Basinkomsten innebär inte att alla vuxna ska få 10.000 mer i plånboken, det inte är meningen att de som har ett jobb ska få ut extrapengar i basinkomst också. Det är mer en form av försäkring mot att bli helt utan alla inkomster.
Då minskar risken att de försöker försörja sig med  allehanda ”oegentliga” inkomster (droghandel, prostitution, etcetera). Man kan förvänta sig en betydande minskning av rapportering i medierna om personer som känner sig tvingade att livnära sig på sådana verksamheter.
Med andra ord är idén om basinkomst med stor sannolikhet en reform för skapandet av ett samhälle där jämlikhet, miljö och människors hälsa skulle främjas.

3
En tredje fördel rör behovet av arbete. Argumenten för att vi har ett minskat behov av arbetskraft på grund av den tekniska utvecklingen är enligt min mening bra argument.
Vi får ett minskat  behov av arbetskraft även inom vård och omsorg, för att människor lättare kan sköta sin hälsa.  Äldre människor i Sverige kommer att må ännu bättre fysiskt, de behöver inte lika ofta vara ensamma och det finns oftare tid för att gå och handla med dem eller ta dem till fritidsaktiviteter.
Barnfamiljer behöver inte längre lida av svår tidsstress och behöva avlastning för att deras arbetstid lättare kan anpassas efter behoven. Exemplen kan mångfaldigas. Med en basinkomst kommer människor att fråga sig varför de skall arbeta med något som varken är till nytta för någon, skadar miljö och hälsa, bara för att tjäna pengar, när det behövs många fler ”händer” inom områden som odling, kultur, friskvård och naturvård.

Grunden med idén om en ovillkorlig basinkomst är just ovillkorligheten. Skall människor vilja betala skatt för vår välfärd måste ett antal villkor vara uppfyllda. Ett av dem är principen om att man produktivt bidrar till kostnaderna för välfärden och inte smiter från den och stoppar dem i något paradis långt bort istället för att skapa välfärd här.  Bryter man denna princip kommer med stor sannolikhet stödet för den generella välfärdspolitiken att erodera.


Vem ska betala?

Det har varit en diskussion i samband med Delsbostämman om att spelmän som inte går i tåget får betala 50 kr i inträde.
Vem som ska betala, vem som ska få betalt och vem som ska jobba eller gå gratis, det vet jag inte. Det finns många olika synvinklar på det.
Jag tror att om var och en gör det den är bra på, kan, orkar, vill och tycker är roligt så blir det bra. Alla delar behövs för att det ska bli en helhet.
Om de som tycker om att spela får spela, de som gillar att dansa får dansa och de som har folkdräkter får tillfälle att klä upp sig, så blir alla glada. Andra går på stämman för att de tycker om att vara sociala och få träffa gamla vänner eller få nya vänner.
Själv gillar jag att fotografera och stämman är ett bra tillfälle att få fotografera många glada, vackra, trevliga människor. En del har vackra folkdräkter, andra har en spelglädje som syns och många njuter av att få dansa till bra musik.
För att en stämma ska bli bra behövs det många olika funktioner förutom de som spelar och dansar, det behövs de som arrangerar och organiserar, de som jobbar med att bära, snickra, resa tält och de som gör kolbullar, kokar kaffe och tar betalt.  
Ur min synvinkel kan man se det på olika sätt också. Å ena sidan, fotomodeller är dyra, å andra sidan kostar det att anlita en fotograf för att ta ett fotografi. Jag är glad att få fotografera och att många uppskattar att de får se mina bilder.

 
 
 
 
 
 
 
 
 

Det behövs ingen ekonomisk tillväxt

Det behövs ingen ekonomisk tillväxt i ett redan materialistiskt vuxet samhälle. Det behövs en bättre fördelning av de materiella tillgångarna. När alla har mat, kläder, bostäder är det inte den materiella tillväxten som behövs. Det är friheten att utveckla sina intressen, älska, vara en del av gemenskapen, odla, vårda naturen, m.m. som är det viktiga.
Dessutom bygger idén om ekonomisk tillväxt på att människor får lön för utfört arbete, det sambandet blir inte lika tydligt när robotar, datorer och automatiska maskiner tar över en hel del av produktionen. Då kan den reella materiella tillväxten och förbrukning av natur och råvaror bli hur hög som helst, utan att det syns i en ekonomisk tillväxt. Det enda som sätter stopp för den tillväxten är att naturen, jorden, livet blir så förgiftad och förstörd att vi och naturen blir så sjuka, döda eller förstörda att vi inte kan använda eller har någon glädje av alla prylar.
Vi måste släppa räknandet av pengar och hur fort de byter ägare. Vi måste ha andra mått på välfärd, hälsa och lycka.
Jag är utbildad mätningsingenjör, jag gillar att mäta och räkna, men jag inser att allt går inte att mäta och räkna på. Hur mäter man skönheten i en vacker levande natur? Hur mäts lyckan av att vara frisk? Hur mäts kärleken, attraktionen, den flödande livsenergin?
Jag tror att vi måste bejaka den flödande livsenergin och sluta med att låta oss förslavas av kravet på att pengarna och prylarna ska öka i mängd.


Ledare i HT

Lilian Sjölund skriver i en ledare i HT: ”Tar jag debatten med antidemokratiska och förintelseförnekande nazister? Det självklara svaret för mig är nej.”

Jagtycker att Lilian Sjölund har fel när hon säger att det självklara svaret för henne är att hon inte tar debatten med antidemokratiska och förintelseförnekande nazister.
Det gör att de fortsätter sitt hat och hot från sina mörka hålor. Om de blev tvingade upp i ljuset i en debatt skulle deras ohållbara, fördomsfulla och okunniga argument avslöjas.
Jag tror att kampen egentligen står mellan optimister och pessimister. Undersökningar har visat att det var de väljare som var pessimister om livet, framtiden och världen som röstade på Trump och Le Pen. Pessimister tror att det är en farlig värld som man måste skydda sig ifrån. Därför ska vi stänga in oss och bekämpa andra som inte tänker, gör, tror och lever som vi gör, menar de. Fascister, nazister och rasister är rädda för nya intryck som skulle kunna rubba den okunskap, de fördomar de har och få dem att känna sig dumma.
Optimister tycker att världen är i grunden fantastisk och att den kan bli ännu bättre. Optimister är nyfikna på allt nytt och vill veta mer. De välkomnar andra människor och andra kulturer som är nya för dem, de vill lära känna olika människor och deras sätt att vara och tänka. De tror och vet att ökad kunskap ger en positiv utveckling och är inte rädd för att utbyta erfarenheter och synpunkter med andra.
Det är just för att nazister inte klarar av att ta det öppna demokratiska samtalet, som de ska utmanas i öppna demokratiska samtal. Det är då det går upp för fler eventuella anhängare vilka tunna ogenomtänkta argument de har.


Resurser är alla de tillgångar vi har

Resurser är alla de tillgångar vi har, människor, naturtillgångar, kunskaper, intelligens, kärlek och glädje. Vi kan ta tillvara solens, vindens, vattnets och jordens värme och energi utan att förstöra miljön. Det är om vi förstör möjligheterna för liv som vi stör miljön.
Vi kan använda oss av naturens tillgångar som jord, gräs och stenar om vi inte förgiftar och förstör. Vi har varit beroende av naturen, vind, sol, för lite eller för mycket regn, kyla och värme har varit livsavgörande för vår överlevnad under större delen av mänsklighetens historia. Den moderna vetenskapen och tekniken har varit ett redskap för att vi ska behärska naturen, inte vara beroende av vädret och att vi ska kunna utnyttja jordens tillgångar. Vi har kämpat mot naturen och dess krafter, men problemet är att om vi ”vinner” och lyckas ta död på naturen tar vi död på oss själva, för att vi är en del av naturen.
Vi måste ändra synsätt och se naturen som en vän och en del av oss själva och inte som en fiende som ska bekämpas. Om vi lär oss mer om hur det ekologiska systemet fungerar, från den minsta bakterie till de stora elefanterna så kan vi lättare förstå sambanden och att om vi verkligen ska använda resurserna i naturen på ett effektivt och hållbart sätt ska vi vara en del av det kretsloppet, inte en bekämpare av det.
Det finns olika syn på vad som är resurser. Det en del anser vara bara skit och avfall anser andra vara värdefull näring och gödning. En del värdesätter mänskliga abstrakta konstruktioner som pengar, religioner, nationer och partier som så viktiga att de är beredd att dö för dem, medan andra anser att livet i sig själv, maten och hälsan är viktigare.


Sjukskrivningar växer mest.

Den ökande stressen och sjukskrivningarna kan motverkas av att vi tar hänsyn både till människan och naturen. Samhällets, politikens och ekonomernas ensidiga inriktning på ekonomisk tillväxt skadar naturen, miljön och människorna. Det som växer mest i det nuvarande tillväxtsamhället är sjukskrivningar på grund av stress, antalet hotade växter och djur, rädslor, hat, hot, osäkerhet, rasism och extremism.
När vi istället kunde ha ett växande samarbete över alla nations, religions, generations, köns, m.m. gränser, med att odla växter och skörda gemenskap.
Det som är bäst för naturen är bäst för människan. Det som är bäst för människan är bäst för naturen. Vi ska vara planetskötare där varje individ fritt kan samlas i en gemenskap där individen kan växa.


Hoppingivande samhällsordning


Vi kan skapa ett hoppingivande framtida samhällsordning där livsenergin flödar. En kultur som är hållbar och tar tillvara både människors och naturens möjligheter är nödvändig för framtiden. Vi har tillgång till kunskap från hela världen och från alla tider. Det gör att vi kan se vad som fungerar och vad som inte fungerar .
Kombinationen av nya tekniska, biologiska och psykologiska kunskaper med äldre visdom, erfarenheter och fungerande system, ger oss fördelar jämfört med hur det var förut. Nu kan vi få kontakt med många olika nya idéer, erfarenheter och tänkesätt genom Internet. Vi kan också utveckla våra intressen tillsammans med andra som är intresserad av samma saker.
Visserligen finns det risk att det uppstår filterbubblor, trollfabriker och konspirationsteorier, men jag tror att bubblor brister, troll spricker och teorier som inte håller avslöjas om de granskas öppet i dagsljus.


Vi är biologiska varelser

Vi är biologiska varelser, en del av naturen. Det samhälle, den ekonomi och politik som inte tar hänsyn till det, rycker undan grunden för sin egen existens.
Gifter, droger, kemikalier och farligt avfall som hotar, dödar och försämrar den biologiska grunden för livet hotar hela samhällets och naturens överlevnad.
En materialism som mäter ett samhälles framgång i hur stor den ekonomiska tillväxten är, utan att ta hänsyn till den biologiska grunden och helheten gräver sin egen grav.


RSS 2.0