bengtoalmstedts

BNP beräknas efter vad som produceras i ett land under ett år. Ett land som har en hög BNP anses vara ett rikt land. Det är missvisande. Ett land med hög BNP kan vara fattigare än ett land med lägre BNP. Om landet med den höga BNPn förbrukar och misshushållar med sina resurser, då är det fattigare än ett land som tar tillvara och hushållar med det de producerar.

Det ena landet kanske har ett jordbruk och tillverkning som bygger på ensidig monokultur, där det är nödvändigt att köpa och sälja allting för att det ska fungera. Det andra landet har ett permanent, hållbart allsidigt jordbruk och en flexibel tillverkning av hållbara produkter, så att de lever ett rikt liv utan att behöva köpa, sälja och slänga så mycket. Ett lands rikedom borde räknas på värdet av landets tillgångar, inte på hur mycket som köps och säljs.

BNP sägs mäta den produktion som utförs i ett land, det är inte sant. Det finns många varor och tjänster som utförs och tillverkas utan att det kommer med i några ekonomiska räkenskaper.

BNP begreppet passar inte in i ett moget, utvecklat och varaktigt hållbart samhälle. Under en tid, när omställning pågår, kan det finnas behov av varor, energi och tjänster som köps in utifrån, men när en permanent designad kultur har byggts upp har behovet av att köpa varor, energi och tjänster minimerats.

Grunden för Permakultur är varsamhet med jorden, varsamhet med människor och en rättvis fördelning av överskottet. Det är ett nytt tankesystem som handlar om vetenskap och etik, värnar om mångfalden, stabiliteten, fertiliteten och produktiviteten. En medvetenhet om att allt vi tar från naturen måste återgå till den

Vi kan göra jorden till en trädgård, en blandning av vild natur och odlad kultur. Vi kan ta tillvara alla de möjligheter som naturen ger. Vi kan vara en del i det naturliga flödet och vara med att forma naturen och kulturen till en både människovänlig och djurvänlig hållbar helhet.

Historiskt och i nutid har vi kämpat mot naturens krafter. Vi har huggit ner skogen, bränt och odlat upp. Vi har sprängt, grävt, besprutat, förgiftat, asfalterat och omvandlat på många olika sätt. Det är inte hållbart i längden. Vi är beroende av de tjänster som naturen ger oss. Att vi har tillgång till rent vatten, ren luft och oförgiftad jord är förutsättningen för oss och naturen.

Vi måste ta vår utgångspunkt i naturens egna lösningar. Att flyta med i naturens egen ekologi istället för att bekämpa den är en viktig del i en permanent hållbar kultur. Vi kan observera de lokala förutsättningarna och anpassa vår odling och kultur efter den. Som jordens trädgårdsmästare kan vi vara med att hjälpa den att ta tillvara den energi som solen, vinden, vattnet och jordens värme kan ge. Att vara en del av naturen och bejaka den naturligt flödande energin, kan ge ett överflöd av allt det vi behöver.

Det är de konstlade behoven som inte ger det vi egentligen behöver. En otillfredsställelse med varandet, gör att vi vill ha, göra och vara något annat än det vi gör och har just nu. Mer prylar, större bilar, båtar, hus m.m. tror vi är lösningen på existentiella problem, men det är det inte.

I ett utvecklat samhälle tas naturens möjligheter och flöde tillvara liksom människans naturliga sexuella lust och njutning. Liksom tantra är permakultur en hel livsfilosofi, ett förhållningssätt mot världen som är accepterande till allt. Att bejaka skönheten i naturen på samma sätt som vi bejakar skönheten hos varandra, skapar en lust att vårda och älska den.

Vi kan forma och se mönster och system och därifrån gå till detaljer. Vi kan integrera flera nyttigheter med varandra i småskaliga långsiktiga lösningar. Ett bejakande av naturens, trädgårdens och kulturens mångfald är viktigt för att få kreativa och positiva livskraftiga förändringar.

Naturism är en rörelse i "Harmoni med naturen". Vi människor är en del av naturen och för att vara i samklang med den måste vi försöka att leva så naturenligt som möjligt, menar de. Naturismen utmärker sig med att människor är nakna tillsammans. Naturismen har sina rötter i Hälsorörelser och Frisksport, de hade visioner om ett Naturligare liv där nakenheten inte är det primära utan en konsekvens av ett Naturenligare liv. Många av dem har de visionerna nu också. Naturismen skapar en gemenskap mellan människor och mellan människan och naturen.

Vi kan skapa en ny grön ekologiskt hållbar jord där naturen, erotiken, kärleken, nakenheten och andligheten bejakas. Det blir en kultur som är både föränderlig när den anpassar sig till naturens förutsättningar och permanent för att den är långsiktigt hållbar.

 

Jag var på föredrag på Hudiksvalls bibliotek. Det ingick i programmet för Framtidsveckan i Hudiksvall.

Birger Schlaug pratade om tillväxt, utveckling och innehållet i våra liv. Han ifrågasätter tillväxten i ekonomin. Dagens politiker har tillväxt som ett mantra. Tillväxt i ekonomin var bra förr när vi var fattiga, nu har vi i den rika världen inte behov av tillväxt i ekonomin längre. Vi kan inrikta oss på att utveckla andra delar av livet, att ha mer fri tid, ägna oss åt våra intressen och personliga utveckling istället.

Jan Forsmark berättade om vad omställningsrörelsen är. Omställningsrörelsen började i  Totnes, England på hösten 2006. Sedan har den spridit sig över hela världen. De som är med i omställningsrörelsen I våra hemkommuner och stadsdelar samlas för att möta de utmaningar som följer av kombinationen oljetopp och klimatförändringar. Uppgiften är att inspirera, uppmuntra, stödja, lära upp och bygga nätverk för lokala utvecklingsgrupper som överväger, initierar och genomför omställningsinitiativ.

Omställning Sverige är Hela Sverige Ska Levas(HSSL) enskilt största projekt man finansierar, och den växer snabbt. Deras "Ställ om Sverige"-bok har har sålt slut fortare än vad de räknat med. I dagsläget har 8000 exemplar sålts/delats ut. Nästa upplaga beräknas komma i augusti.

Li Oscarsson Kindstrand och Vera Viksten presenterade sitt medborgarförslag att det ska vara vegetariska måndagar i Hudiksvalls skolor. De berättade om fördelarna med att äta vegetariskt istället för att äta kött om man tänker på klimat och miljö.

Det är märkligt att de flesta av dagens aktiva politiker verkar tycka att tillväxt i ekonomin är det viktigaste. I ett utvecklat samhälle borde andra frågor vara viktigare. Det kanske är så att omställningsfrågor är så svåra att ta upp i den politiska debatten att de inte törs. De kanske är rädd att de ska tappa röster om de börjar att ifrågasätta vårt sätt att leva. Det är lättare att lova tillväxt och att alla ska få mer av allting bara de röstar på dem.

Jag tror att de misstar sig på väljarnas förmåga att tänka. De borde ta väljarna mer på allvar, allt fler börjar ifrågasätta tillväxtens fördelar och meningen med den. Även politiker av alla färger ifrågasätter den, när de nakna sitter och filosoferar i herrbastun enligt Birger Schlaug.

Om politiker vågade vara mer nakna och naturliga till kropp, själ och ande, så skulle vi få mer ärliga politiker och en politik som mer berör och engagerar människor. Då skulle vi få en omställning av hela Sverige, där även politiker ingår, inte bara gräsrötter i alla åldrar.
Det skulle bli en positiv form av tillväxt i samhällets utveckling, där alla kan vara med, från avdankade politiker till högstadieungdomar och alla andra.

Björn Forsberg har skrivit en bok som heter ”Omställningens tid”. Det är en viktig bok. Vi måste ställa om från det oljeberoende vi har nu, vare sig vi vill eller inte. Det är inte hållbart med en tillväxt som är beroende av olja, när det blir brist på olja. Det är troligt att tillväxtens tid är slut och att vi måste jaga en ny framtid.

Björn visar på många positiva exempel på omställning runt om i världen. Omställningen är inte bara nödvändig den ger också positiva effekter på människors livskvalité. Att ställa om samhället görs bäst om den växer fram underifrån från lokala engagerade omställningsgrupper.

Om människor i byar, statsdelar eller de med gemensamma intressen går samman i föreningar kan man åstadkomma mycket tillsammans. Att ställa om från oljeberoende kräver att människor hjälper varandra och skapar en gemenskap. Det är en grundläggande omställning av hela vårt sätt att leva och tänka som väntar.

Det finns omställningsgrupper i hela Sverige och i andra delar av världen som arbetar för en hållbar framtid. Det är bättre att ställa om i tid, än att stå där när katastrofen har inträffat, ingenting fungerar och man inte fattar hur det kunde bli så här.

När människor lär känna varandra kan många ”olösbara” problem lösas på ett för alla bra sätt. På köpet skapas en gemenskap som höjer livskvalitén. Istället för en framtid med kris, brist och osämja kan vi skapa en hållbar grön värld där mer än materialistiska behov kan tillgodoses.

En ny artikelserie på Cogito http://www.cogito.nu/, om gröna grundbultar som Lotta Hedström, tidigare språkrör för MP, inleder.
Hon menar att Miljöpartiet har genomgått en mainstreamingsprocess. Men, att de inte ska oreflekterat fortsätta den vägen, i tron att det som varit ett framgångsrecept under några år alltid kommer att vara det.

Lotta skriver om sju grundgröna steg som Miljöpartiet bör pröva inför valet 2014 för att åter säkra partiet som en samhällsomvandlande och sant grön kraft:

”1. Återta en radikal, progressiv, t o m revolutionär profil. Betänk att ”radikal” inte betyder samma sak som ”vänster”. Lansera en bukett rejält systemviktiga och omvälvande förslag och VINN DEM i kraft av det svällande självförtroendet. En rejält tuff klimatfråga, ett skarpt nej till Euron, en utrikespolitisk markering mot det globala kapitalet samt ett riktigt vasst socialpolitiskt förslag i riktning mot grundtrygghet för alla. Det senare som något som verkligen berör många människors vardagstrygghet.

2. Se igenom dualismens tankefälla. I vår kulturs oreflekterade tankesätt finns en farlig och alltför sällan adresserad figur som ligger bakom de mesta av världens elände: nämligen sättet att ständigt ställa saker emot varandra, att söka skapa motsättningar, att eliminera paradoxer och hellre säga ”ELLER” än ”OCH”. Verklighetens natur är ju mer mångdimensionell, blandad, sammansatt, paradoxal, flytande och föränderlig än vad denna svartvita, uteslutande och förenklade reduktionismen vill göra gällande. Det ryms så många fler möjligheter i att laborera med det inklusiva OCH än med ett exkluderande ELLER. I politiken såväl som i livet i övrigt.

3. Bygg interna och politiska strukturer som adresserar lantisar såväl som stadsbor som väljargrupper och medlemmar och bedriv en politik för hel landet. Ett av de största misstag som Miljöpartiet gjort är att inte konsekvent räkna med hela landets behov. Att aktivt fånga upp, förstå och formulera en politik för alla livsformer, göra en differentierad målgruppsanalys som även inkluderar livet utanför tätorterna, samt medvetet skapa interna organisationsstrukturer som ger grön representation i alla kommuntyper - återstår. Dessutom är det ju i det gröna, utanför städerna, som den faktiska fysiska energiomställningen måste ta plats…

4. Bygg in en feministisk analys i alla skeenden. Miljöpartiet i Sverige har till skillnad från de anglosaxiska gröna partierna hittills inte lyckats profilera sig eller bära fram den post–patriarkala profilen, utan tappat den till vänstern. Tyvärr har därför feminism blivit en vänsterfråga. Jämställdhet är metoden och feminism, dvs att verka för upphörande av könsbundna destruktiva strukturer, är målet. Mäns, kvinnors och tankens frigörelse från patriarkatets vittrande fängelse är ett helt nödvändigt och bärande element i grön ideologi och dessutom en vinnande grön aktualitetsfråga.

5. Inse det positiva sprängstoffet i en barnvänlig och tidsfaktor-baserad ekonomi. Samla argument för tid som belöningssystem samt inse tidsfaktorernas förmåga att på systemnivå ersätta det utlevade penningparadigmet. Bekämpa stress i arbetslivet och skapa förutsättningar för en stressfri familjepolitik med barnens tempo som mall. ”Tid – inte pengar. Barn – inte stress”.

6. Koppla klimatomställningen till en positiv social och kulturell omställning. Grönt sett är klimatfrågans överordnade status helt korrekt, men insikten är också numera att omställningen måste ske underifrån. Varken politiken eller makroekonomin kommer att klara eller vilja gå med på de radikala omställningsåtgärder som verkligen tarvas för att undvika en tipping point. Men ska vanliga människor vilja och våga det som behövs i en livsstilsbaserad klimatomställning, måste man uppleva att det också innebär något positivt. Miljöpartiet måste ta på sig att skildra hur ett lugnare, tryggare, mer människovänligt sätt att leva kan växa fram ur den fossilfria praktiken. Mer tid över för gemenskap, kultur, egenproduktion, mindre löneslaveri och färre förflyttningar ska vara både kul och cool!

7. Våga erövra de andligt–existentiella frågorna, om än på marginalen. En del i mainstreaming-taktiken har varit att noga hålla allt som kan andas flum på mer än en armlängds avstånd. Ett politiskt parti är förvisso inte ett samfund och idealet om en sekulär stat som inte blandar samman politik och religion, är en ypperlig princip. Men därifrån till att notoriskt sky alla typer av diskussioner om existensens mysterier, all andlighet, filosofi eller till och med psykologi - är rent antiintellektuellt. Särskilt i hälso- och sjukvårdsfrågor måste det existentiella perspektivet få lov att vara tydligt. Dels för att etik och moral har en sådan grund och dels för att kunskap om hälsa intimt hör ihop med bilden av människans väsen. - Är hon t ex egentligen en mekanisk robot, som man enkelt kan plocka delar från och reparera, eller är hon en mångdimensionell varelse med förmågor även bortom den handfasta nivån? Min tro är att det är på just människosynens arena som den riktig stora framtids-paradigmatiska tankebataljen kommer att föras. Många människor skulle inspireras av ett politiskt parti som tydligare tog tag i de djupa värdegrundsfrågorna.”


Jag tycker att det är bra skrivet, jag håller med henne.
Miljöpartiet blir en blaskig blekgrön soppa om de inte blir mer radikala. Vänsterpartiet upplevs som grönare än MP av en del. Det är inget fel att vänsterpartiet blir grönare, men MP kan bättre än de visar nu.
Miljöpartiet har guldläge nu att få gehör för en verklig grön omställning. Det behövs omställning inte bara från gammal fossil energi till ny flödande energi, det behövs en omställning i samhällets själ och hjärta.
Centerpartiet var ett parti för landsbygdens folk och för miljöintresserade människor. Nu är de mer av en nyliberalt parti, med en miljöpolitik som är tunt som ett lööf. Miljöpartiet har chansen att få med sig många besvikna centerpartister.
Kristdemokraterna är kristet konservativt parti som har framtiden bakom sig. Det behövs ett andligt parti som tar existentiella frågor på allvar utan att fastna i konservativ kristendom.
Ett ledarlöst socialdemokratiskt parti som verkar vara vilset både när det gäller det sociala och demokratiska, har många vilsna föredetta  väljare som söker ett hållbart alternativ.
Miljöpartiet kan vara det parti som bygger en ny hållbar grön framtid för människor med både själ och hjärta.

Birger Schlaug skriver på http://schlaug.blogspot.com/
”Utveckling måste väl rimligen vara att välfärden finansieras genom mycket mer än skatt på arbetstid, nämligen på omsättning eller produktion i stort.”

En skatt på omsättning eller produktion i stort, det låter bra, men hur ska man få till det?
Problemet är att den ökade produktionen i form av fler prylar, skruvar och muttrar inte syns i de ekonomiska räkenskaperna. Industrin kan öka produktionen utan att det syns i den ekonomiska statistiken. Om skatten vore satt per pryl skulle det synas i ekonomin.

I själva verket skulle vi kunna öka antalet anställda inom skola vård och omsorg, för att vi har fått tid över, tid som inte längre behövs för att tillverka skruvar och muttrar.

Det är en fråga om fördelning av pengar, fritid och arbete. Skatten kanske behöver höjas för att underlätta fördelningen från prylproduktion till mer personalkrävande områden. Men, den behöver inte höjas så mycket, de som arbetar inom vård, skola och omsorg betalar också skatt och moms. De betalar delvis sina egna löner.

Dessutom om människor arbetar och stressar mindre, minskar behovet av vård och omsorg. Skolans kvalitet skulle höjas om barnen har föräldrar som har tid att intressera sig för dem och deras skolarbete.   

Att utveckla ett nytt ekonomiskt tänkande som är bra för miljö och klimat är inte lätt. Det krävs en hel del tid, filosoferande och mediterande för att få till ett sådant paradigmskifte.  Dagens stressade människor har inte tid med det.

Jag har själv svårt att få ihop mixen miljö, klimat och ekonomi. Det finns så många bitar att tänka på. Det är inte lätt för aktiva politiker att bygga nya sätt att tänka. Det är lättare för avdankade politiker som Birger Schlaug eller amatörfilosofer som mig.

Fler borde vara med att diskutera, vända och vrida på argumenten. Jag håller ofta med i det som står på Birger Schlaugs blogg, men inte alltid. Ingen har hela sanningen, inte ens Birger.

I somras  infördes en ny lag som ger alla elever rätt till skolbibliotek. Lagen säger att eleverna ska ha tillgång till ett bibliotek i skolans lokaler eller på rimligt avstånd. I Delsbo finns det ett bibliotek på rimligt avstånd från skolan.
Det jag tycker är lite konstigt är att man har satt upp ett staket mellan skolan och biblioteket. Samtidigt som den nya lagen infördes har man försvårat för eleverna i Delsbo att få tillgång till biblioteket. Om det är en elev på skolan som får lust att gå och låna en bok på biblioteket måste han endera klättra över staketet eller gå ut på en trafikerad gata för att komma dit, är det rimligt?
Hur har de tänkt? Har kulturchef Sten Bunne varit till Delsbo bibliotek och sett det? Vad är hans synpunkt?

De kanske tänker att i en bonnhåla som Delsbo spelar det ingen roll. Eleverna är ändå inte intresserade av att läsa böcker. Det är viktigt att eleverna inte uppfattas eller uppfattar sig själv som obildad, bara för att de inte bor i en stor stad. Det är viktigt för självkänslan att läsa och det är viktigt för kreativiteten. Tillgänglighet och uppmuntran är nödvändig för att alla ska nå boken. Ett bibliotek bakom staket upplevs inte som inbjudande, speciellt inte för elever som inte är van vid böcker hemifrån. Det där med böcker det är för några andra, inte för mig, kanske de inbillar sig.

Människor har mycket prylar som de vill bli av med. Det finns ett överskott på prylar i Sverige. Ändå tänker man att det ska säljas mer och mer nya prylar för varje år.
Tillväxtmålet går inte ihop med att det finns tillräckligt med prylar redan. Varför ska människor köpa ännu mer? Varför ska de köpa nya dyra, när det finns billiga gamla?

Jag tog några bilder på Delsbostämman. Årets Delsbostämma var ovanligt lyckad, tackvare att många nya unga engagerade människor med kreativa idéer samarbetade ideellt.

Vi bör ta tillvara naturens tillgångar. I år finns det hjortron, de lyser som guld på myren.

Om vi följer med i och är en del av naturens flöde, kan vi skörda utan att förbruka. Att plocka bär är en del i att ta tillvara naturens tillgångar utan att förstöra och förbruka den.

Hjortron

 

Snart blir det lingon också

Lingon

På Wikipedia kan man hitta förklaringar om vad som avses med humanister. En av förklaringarna är.  ”Med humanister avses personer som har en allmän humanistisk inställning med betydelsen medmänsklig, eller ordet human som betyder ungefär tillmötesgående och medkännande.” Den förklaringen stämmer överens med min uppfattning av vad som är humanism.

Förbundet Humanisterna präglas inte av tillmötesgående och medkännande tycker jag. Det är bra att ha ett kritiskt tänkande och en vetenskaplig kunskapssyn och en kritisk inställning till alla former av religion, nyandlighet och ockultism. Men, ett kritiskt tänkande innebär inte ett fördömande av andras tro, upplevelser och åsikter. Ett kritiskt tänkande betyder bara att man frågar för att få svar. Endera för att man vill förstå mer själv eller för att hjälpa den andre att få nya insikter.

Människan, livet och naturen i alla dess former är ett mysterium. Vetenskapen har en del svar, men långt ifrån alla svar. Vi kanske har kommit långt inom vetenskapen nu, jämfört med hur det var på Bibelns tid, men vi har inte alla svar. Det är tvärtom så att nu vet vi att vi vet väldigt lite. Forskare har av mätningar dragit slutsatsen att den totala energin i universum består av 25% mörk materia och endast 5% vanlig materia. De resterande 70% består av mörk energi. Vad mörk materia består av är fortfarande ett mysterium. I det läget finns det inga förnuftiga skäl att tro att den nuvarande vetenskapen har alla svar.

Kanske en del av de religiösa dogmer, gudar eller övernaturliga förklaringar av tillvaron som religioner har, kan ge minst lika bra svar på tillvarons mysterier som vetenskapen kan.

Jag efterlyser en mer ödmjuk inställning hos medlemmar i förbundet Humanisterna.

Vetenskapens värld på TV den 24 maj 2011 behandlade många intressanta ämnen. Det var galna elefanter, vilsna planeter och ohållbar tillväxt.

Djur har också männskors känslor , djuren är väl också männskor, ja, det är just vad de är i fablernas värld, i fablernas värld. Så är det också i verklighetens värld enligt Vetenskapens värld på TV. Elefanter som har blivit föräldralösa och har behandlats illa som barn, växer upp och blir ligister när de blir större. De härjar omkring och slår ihjäl noshörningar. Elefanter beter sig som människor som har haft en besvärlig uppväxt.

Även hela planeter kan bli föräldralösa. Astronomer har sett planeter som far omkring i universum utan att de har någon sol att hålla sig till. Kanske vi kan adoptera en sådan föräldralös och vilsen planet? Vår egen planet tycks inte räcka till för oss om vi ska ha fortsatt tillväxt. Det är inte hållbart att ha evig tillväxt på en begränsad planet enligt tillväxtkritikerna och miljövännerna. Då passar det ju bra med en planet extra.

Men, det är nog enklare att ställa om till en mer hållbar utveckling på den jord vi har, skulle jag tro. Att lära upp en helt ny planet att vara människo och naturvänlig är nog ännu svårare än att fixa till ett ekonomiskt system som är hållbart.

Jag är inte alarmist och inte klimatförnekare heller. Det är inte svart vitt med klimatdebatten och koldioxiden. Visst ökade koldioxidhalten i atmosfären när vi började elda kol och olja. Koldioxid är en växthusgas. Mer koldioxid betyder större växthuseffekt.

Men hur stor inverkan den ökade mängden koldioxid har på klimatet, det är svårt att veta. Klimatet har ändrats förr och kommer att ändras igen. Klimatet påverkas av så många faktorer på jorden, i jorden och utanför jorden att det är väldigt svårt att beräkna.

Det har förekommit överdrifter både bland alarmister och förnekare. Jag tror att det beror på att det är svårt att få grepp om de stora siffror som förekommer. Om man får reda på att polarisarna minskar med 475 kubikkilometer per år, kan man få panik. Rädda sig den som kan, hoppa i båtarna, det blir översvämning. Om man tänker på och jämför med hur mycket snö det var i vintras och hur jobbigt det var att skotta en kubikmeter snö. En kubikkilometer är en miljard gånger mer. 475 stycken sådana, är väldigt mycket.

Men, om man jämför med att jordens glaciärer innehåller 24 miljoner kubikkilometer, så är 475 kubikkilometer långt innanför felmarginalen. 475 kubikkilometer är då bara 2 hundradels promille. 15 miljoner kvadratkilometer täcks av inlandsis, då blir 475 kubikkilometer ett 3cm tjockt islager. 3 cm är lite, jämfört med en medel tjocklek på 1,6 kilometer.

Totalt beräknas havsytan höjas 32 cm till år 2050. Det blir 8 mm per år. Vi behöver inte ha panik, vi hinner undan innan det blir översvämning.

Genom förbränning överförs omkring 6 miljarder ton kol från geosfären till atmosfären årligen. Det är också ett väldigt stort tal som är svårt att greppa. Finns det någon ren luft kvar?

Men, koldioxidhalten i atmosfären är bara ungefär 350 miljondelar. I atmosfären finns omkring 750 miljarder ton kol. Drygt 120 miljarder ton transporteras till biosfären varje år och omkring 90 miljarder ton till hydrosfären. Då är 6 miljarder ton kol lite.

I växterna finns omkring 610 miljarder ton kol. 6 miljarder är bara en hundradel av vad som finns i växterna. 6 miljarder är också lite jämfört med de 120 miljarder ton som förs till biosfären varje år. En ökning av växtligheten med 5 % skulle lösa problemet med ökad koldioxidhalt. 5 % ökning av växtligheten borde inte vara ett oöverstigligt problem.

Enligt de beräkningar som finns räcker oljan i 30 år till med nuvarande förbrukningstakt. Vi måste ställa om från oljeberoende till fossilfri energi i vilket fall som helst, oavsett eventuell koldioxidfara och växthuseffekt.

Om vi enas om att vi ska ta tillvara den mängd koldioxid som har släppts ut i atmosfären och att vi ska underlätta naturens biologiska kretslopp, då löser vi eventuella problem med klimatet och får en grönare värld.

Vi kan skapa en ny grön jord och ett paradis på jorden om vi alla, ateister, troende och andra, samarbetar. Det är bra om kyrkan inriktar sig mer på miljön och naturen och inte bara på att vi ska bli frälst och komma till himlen när vi dör. Jag tror att det finns ett samband mellan avståndstagandet från vår egen natur som människor och en okänslighet för miljöförstöring av den yttre miljön och naturen. Jag skulle vilja att vi tog tillvara och bejakade det naturliga flödet av energi, både hos människor och i naturen.

Den västerländska kristna kulturen har haft en tendens att trycka ned andras tro och kulturer. Med hjälp av våld, förtryck och ekonomiska påtryckningsmedel har vi försökt få andra "mindre" utvecklade delar av världen att förstå hur utvecklad, bra och kärleksfull vår kultur och tro är.

Det har funnits många teorier genom tiderna om skapelsen, Gud och mycket annat. Med vetenskapens framväxt har en del av teorierna visat sig inte stämma. Det är inte Tor som slår med en hammare när det åskar. Världen skapades inte på 6 dagar för 6000 år sedan.

Teorierna om Gud, livet och mystiken borde kunna förändras på samma sätt som vetenskapen förändrar sina teorier. Sann religion och mystik går utöver vad vetenskapen kan bevisa. Sann religion överlever även om en del av deras teorier måste överges.

Det är bra om den kristna inriktningen blir mer av att bejaka livet på jorden. Att älska sin nästa som sig själv, var ett viktigt budskap som Jesus hade. Den kristna kyrkan har alltför mycket betonat människornas ofullkomlighet. Vi är född i synd och är förtappade varelser som behöver frälsas har ofta varit budskapet från kyrkan. Hur de har tänkt att människor som tar till sig ett sådant budskap ska älska sina medmänniskor förstår jag inte.

En grundläggande förutsättning för att älska sin nästa är att älska sig själv. Älskar man sig själv så respekterar man även sig själv, och en som älskar sig själv och respekterar sig själv respekterar även andra. Den kärleken sprider sig till andra människor, livet naturen, djuren, Gud och hela universum.

En viktig del av människans natur är kärleken och sexualiteten. Om människans naturliga kärleksfulla natur föraktas, trycks ner och betraktas som syndig och skamlig, då kan den energin omvandlas till en destruktiv okänslig materialism.

Fria självständiga människor har ingen anledning att förstöra för varken sig själv eller andra. De är rädd om  naturen och livet, de har en livsglädje som omfattar hela skapelsen.

Den teori som har funnits om att den sexuella energin ska hämmas och omvandlas för att ge upphov till mänsklighet och till mänskligt skapande, har skadat mer än hjälpt människor.
Freud ansåg att driftbegären är gränslösa. Skulle människan följa sina driftbegär skulle hon ständigt vara sysselsatt med att tillfredsställde sin sexuella lust.

Katolska kyrkan framför allt men också andra kyrkor har den uppfattningen att den sexuella energin ska sublimeras.  Sublimering innebär att sexualitetens energi leds in i andra banor och där blir skapande, att man förädlar sin sexualitet i andlighet, att man glömmer sig själv för att tjäna och hjälpa andra. Katolska präster, munkar och nunnor ska leva i celibat. En del uppmärksammade fall visar på att det inte är så lätt. Den sexuella energin kan få utlopp på ett negativt sätt, som övergrepp på barn t.ex.

En inställning till att sexenergin ska omvandlas till andlighet finns också inom taoism och tantra. Men skillnaden är att tantra och tao bejakar sexualiteten och omvandlingen sker genom att föra upp den genom hela kroppen. Medan kristendomen ofta har sett sexualiteten som synd och något negativt.

En negativ inställning till kroppen, njutning, skönhet och sex, ger också en negativ inställning till hela livet, naturen och människor. En positiv inställning till människans natur som både sexuella och andliga varelser är en förutsättning för att en ekologisk teologisk inriktning ska få genomslag tror jag.

Ekoteologi är något som jag inte har uppmärksammat tidigare. – Ekoteologi är att begrunda förhållandet mellan människan och naturen ur ett teologiskt perspektiv.
Ekoteolog Per Larsson var på Mariagården i Delsbo och pratade om ekoteologi. Han har skrivit boken ”Skapelsens frälsning : ekoteologi i miljö- och klimathotens tid”
Att vara Guds avbild är i första hand att vara förvaltare av skapelsen enligt ekoteologerna. Det är ungefär vad jag har skrivit om att vi är jordens trädgårdsmästare och förvaltare. Jag kanske är ekoteolog utan att jag visste om det själv. Men, jag är ju inte präst, det kanske man ska vara för att kalla sig teolog?

Kyrkans särskilda bidrag i miljökampen i nio punkter enligt Per Larsson:
1. Att fortsätta att vara den nödvändiga platsen för bön och lovsång till Skaparen genom
gudstjänsterna, kyrkans första och största kallelse.
2. Att ställa om kyrkor och församlingsgårdar och alla inköp från klimat- och
miljösynpunkt, så att vi kan vara föredöme och kunskapsresurs för resten av samhället.
3 Att acceptera vår profetiska kallelse när det gäller klimatfrågan och miljön.
4. Att vi fortsätter att vara de fattigas och tredje världens röst.
5. Att vi ger en sund biblisk och teologisk motivation för kyrkans skapelseengagemang.
6. Att vi är en stark röst utanför de politiska partierna – en röst som ibland kan erbjuda en
neutral plats för diskussion och information om miljöhoten.
7. Att vi uppmanar våra medlemmar att bli aktiva i miljöorganisationer utanför kyrkorna.
8. Att regelbundet och självklart ta upp miljöansvaret i predikan och
församlingsundervisning.
9. Att troget och uthålligt leva i de grundläggande bibliska värdena: tro, hopp och kärlek,
tacksamhet, ödmjukhet, förnöjsamhet och enkelhet i livsföringen, rättvisa och fred.

Magnus P Wåhlin har också skrivit en bok om ekoteologi "En annan värld är möjlig" Han är skolpräst på S:t Sigfrids folkhögskola i Växjö. I TV programmet En bok en författare intervjuas han av Birger Schlaug.

Det är intressant och bra om kyrkan inriktar sig mer på miljön och naturen och inte bara på att vi ska bli frälst och komma till himlen när vi dör. Vi kan skapa en ny grön jord och ett paradis på jorden om vi alla, ateister, troende och andra, samarbetar.