bengtoalmstedts

 

 

Jag har skrivit en bok som heter ”Tillväxtens sista dagar?”. Jag vet inte om det är tillväxtens sista dagar nu eller inte. Det beror på vad man menar med tillväxt. Hur man räknar, vad man räknar och om man ska räkna det ena eller det andra.Vad är viktigt och värdefullt? Är pengar det enda måttet på värde?

 

Jag är optimistisk inför framtiden. Vi är tillräckligt smarta för att hantera den komplexa situation vi befinner oss i.
För att bygga vad som helst som är komplext, t.ex. en ny grön omställd värld, behöver vi ta till vara allas talanger, kunskaper och erfarenheter. Det behövs politiker, filosofer och ledare som har överblicken över vad som händer och idéer om hur man förverkligar det. Det behövs ekonomer som har insikter om ekologiskt hållbar ekonomi på både lång och kort sikt. Det behövs skickliga hantverkare, uppfinnare och entreprenörer som kan göra arbetet i praktiken. Det behövs medvetna konsumenter som efterfrågar tjänster och varor som är hållbara och miljövänliga.

Vad jag försöker göra med boken är att peka på de många olika aspekter det finns att tänka på för att ställa om till en hållbar grön värld.
Jag tar upp politik, ekonomi, religion, psykologi, sex, kultur, teknik, vetenskap, energi, m.m. Det är en kombination av mina åsikter och de fakta som jag har hittat. Andra har säkert andra synvinklar och andra fakta som talar för något annat. Jag tror att det alltid finns en mängd nya kunskaper och insikter som kan växa och skapa nya möjligheter i vår värld. Om man menar att det är tillväxtens sista dagar när det gäller kunskap och visdom då tror jag att de har fel.

    En viktig del i omställningen till ett hållbart fossilfritt samhälle är att människor känner tillfredställelse med det liv de lever. Jag ser människan som en sexuell och andlig varelse. Det moderna synsättet på människan om man lyssnar till politiker och ekonomer är att människor först och främst är konsumenter och producenter.

    Omställningsrörelsen måste vidga synen på människan som sociala, sexuella och andliga varelser inte bara producenter och konsumenter om de ska nå framgång. De måste riva de tabun och rädslor som finns om andliga och sexuella saker som finns i vårt materialistiska samhälle.

    Det behövs en inre omställning även hos omställarna om de ska nå framgång med att ställa om andra och hela samhället. Utmaningen med att klara av det är att undvika att framstå som flummiga new agare eller sexgalningar och samtidigt ta frågorna på det allvar det är värt.

    Frågan om meningen med alltihop, mer tillväxt, mer arbete och mer prylar, kräver ett seriöst och hållbart svar om man anser att tillväxt, arbete och prylar inte är det viktiga. Sex och andlighet är seriöst, även om porrindustri och kyrkor har förstört en hel del av det intrycket med sin oseriösa behandling av ämnena.

    Sexuell lust är en del av naturen. Att ta tillvara våra kroppar, vår lust och vår planet är på många sätt samma sak. Den som bejakar sin sexualitet och upplever den sexuella livsbejakande kraften vi har naturligt inom oss, har inte behov av att fly in i konsumism, alkoholism eller något annat som alienerar människor från sig själva och andra.

    Den som ser sin kropp som ett heligt tempel är rädd om sig och vill inte bli förgiftad av miljögifter. Den vill ha ett en hälsosam kropp, hälsosam miljö och är kärleksfullt inställd till naturen och andra människor.

    Det är vår kulturs inställning till sex och kroppen som orsakar en okänslighet för naturen och miljön. Det är den inställningen som omställningsrörelsen bör ställa om, om de ska nå framgång. Vågar de utmana den kristna västerländska inställningen som bortser från eller förnekar en del av vår mänskliga natur. Vågar vi bejaka det vi själva känner och tänker, istället för att anpassa oss till det andra säger att vi ska känna och tänka. Vågar vi upplösa detta pansar? Det kanske är det viktigaste för att skapa en livsbejakande kultur.

    Bristen på livsenergi kompenseras med konsumtion av varor, upplevelser och tjänster som kräver oljeenergi. Om vi låter livets väv, där sexualiteten är en viktig del, utvecklas, då får vi ett utvecklingssamhälle istället för ett tillväxtsamhälle.  
    
    De som kan vara naken, fysiskt, mentalt, själsligt och andligt tillsammans med andra utan att känna  skam eller rädsla, är friare och lyckligare än andra, tror jag.

    

Regeringen har lämnat sin slutrapport från framtidskommisionen. En slutsats de drar är:

”År 2060 beräknas varje person som arbetar behöva försörja sig själv och nästan en hel person till, som inte jobbar. Det är inte hållbart. Vi behöver möta detta på flera sätt. Bland annat genom att förlänga arbetslivet.”

Produktiviteten har fördubblats sedan 1970-talet. Ändå arbetar vi 40 timmar i veckan fortfarande. Om produktiviteten ökar lika mycket till, ska vi då förlänga arbetslivet ännu mer?
En framtidskommission som inte tar hänsyn till robotars, datorers och andra produktivitets höjande faktorer är inte värd namnet.

Det blir ännu märkligare med den slutsatsen när det faktiskt står i rapporten:
”En sak är dock säker, och det är att automatiseringen, robotiseringen och digitaliseringen av produktionsprocesserna kommer att fortsätta, och att detta kommer att innebära nya
möjligheter och utmaningar för individer, företag och nationer. En central utmaning är därför att hela tiden följa och ligga i framkanten av teknikutvecklingen”

Om vi både ska förlänga arbetslivet och robotisera mer då får vi en ännu mer ohållbar materialism. Även om en större andel blir gamla så innebär det inte att det blir ett ökat behov av arbetskraft. Dels är de gamla allt friskare och behöver inte så mycket mer vård, dels gör teknikutvecklingen att allt mer kan skötas av människor själva med just tekniken som stöd.

Jag tycker inte att regeringen kan lägga ihop 2 och 2. De sitter fast i gammalt Lutherskt arbetstänkande trots att det är en rapport om framtiden

Pella Thiel är ekolog och aktiv i Naturskyddsföreningen och omställningsrörelsen. Hennes blogg heter Brave New World.

Jag har sett en film på effektmagasin.se där Pella Thiel intevjuas.

Det var intressanta synpunkter som jag till stor del håller med om. Hon menar att vi behöver en ny berättelse. Nuvarande håller inte. Det ger nya möjligheter att göra på ett annat sätt. Vad kan var och en bidra med? Nya initiativ kommer nu.

Växande ekonomi tar ut mer och mer, mer än vad jorden tål. Det vi gjorde själva ska in i systemet, det är absurt. Det tar av vår tid. Vi behöver inte så mycket.

Vi behöver transformeras, vad är viktigt?  Vi måste prata om det som viktigt. Det finns stora möjligheter att förändra om vi börjar att prata om det

Inte möjligt att lösa inom systemet. Vilka förväntningar har vi?  Allt hänger ihop på ett oförutsägbart sätt. Vi är invävd med allt annat.

Hon säger sådant som jag också tänkt. Vi kanske är invävd med varandra på något sätt?

Nyliberalism är ett motstånd till keynesianism och statliga ingripanden i ekonomin, där man förespråkar lägre skatter och färre statliga regleringar.

Enligt Wikipedia  ”Nyliberaler vill att välfärdsstaten ska privatiseras och att verksamheter som skolor, forskning, sjukvård, äldreomsorg och socialtjänst ska bedrivas av privata företag eller organisationer. Finansieringen menar man ska ske genom att brukarna själva betalar för de tjänster de nyttjar. För tjänster som sjukvård, sjukpenning och a-kassa menar man att lösningen kan vara att varje person får lösa en försäkring som täcker eventuella utgifter.

När det gäller de personer som inte har någon försäkring eller inte har råd att köpa någon betonar man det civila samhällets förmåga. Donationerna till privata välgörenhetsorganisationer skulle öka om skatterna reducerades eller avskaffades, menar man. Nyliberalerna lyfter också fram det sociala skyddsnätet i form av familj, släkt och bekanta.

Nyliberalerna menar att offentliga verksamheter i dag är ineffektiva och kostsamma, och att en privatisering skulle innebära högre kvalitet och bättre resursanvändning tack vare ökad konkurrens och större konsumentmakt. Man pekar också på att ett avskaffande av välfärdsstaten skulle innebära utökad valfrihet för hushållen vad man vill lägga pengar på. Slutligen skulle också konkurrensen inom välfärden bidra till lägre direkta priser på marknaden i jämförelse med de indirekta kostnaderna i form av skatt.”

Jag menar att deras slutsatser inte stämmer. Privatiseringar och avregleringar innebär inte att offentliga verksamheter blir effektivare. Det krävs en hel del byråkrati och kontroll som kostar pengar om skolor, sjukhus och äldreomsorg ska vara privata. I USA är sjukvården 17 procent av BNP, Sveriges sjukvårdskostnader är ungefär nio procent. Trots att deras kostnad för sjukvården är mycket större, är deras sjukvård sämre. Det är många som står helt utanför sjukvårdssystemet. Vi har ett system där vi alla delar på kostnaderna, i USA är det privata försäkringar som ska betala. Privata sjukhus och privata försäkringar innebär ett system där det viktiga är att tjäna pengar, inte att tjäna patienterna. En omfattande byråkrati och kontroll krävs för att å ena sidan inte bli blåst på pengar å andra sidan för att tjäna så mycket pengar som möjligt i alla led. Man måste vara rik och frisk för att inte bli sjuk och fattig i sådant system.

På samma sätt är det med skolor och äldreomsorg. När pengar blir en viktig faktor i så abstrakta saker som omsorg och undervisning är det en stor risk att det inte fungerar på ett bra sätt. Det är skillnad när man tillverkar materiella saker som hus, bilar och prylar. Dem går de besikta, underkänna och betala efter kvalité, men om en gammal tant eller ett barn har fått rätt omsorg eller undervisning är svårt att visa.
Samhällets sociala skyddsnät kan ha hål och brister så att en del faller igenom, men det är ändå bättre än att lita på ett socialt skyddsnät i form av familj, släkt och bekanta. Det är bara de som är med i de rikaste familjerna och släkterna som skulle tjäna på ett sådant system. Även svarta får i rika släkter skulle råka illa ut, om de var utlämnade till släktens godtycke.

Ett avskaffande av välfärdsstaten innebär bara utökad valfrihet för de rika, inte för de fattiga eller medelinkomsttagarna. Man kan ifrågasätta valfriheten för de rika också. De kanske får valfriheten att välja mellan att leva i säkerhet med vakter bakom murar eller i osäkerhet bland fattigt folk som vill komma åt deras pengar.

Nyliberaler anser att inkomstskillnader ska vara stora. Det främjar företagarnas initiativ och frihet och den ekonomiska utvecklingen gynnas anser de. Det kan vara sant när det gäller små företag med ingen eller få anställda. I stora företag innebär stora inkomstskillnader att en del utnyttjar andras arbetskraft på andras bekostnad. Varför ska bara företagsägare och direktörer få del av produktivitetsökningar? De som blir arbetslösa på grund av rationaliseringar blir utan lön medan direktören får dennes lön plus sin redan höga lön. Det behövs fackföreningar för att balansera upp företagens makt.

I en värld där nyliberalismens frihet för de rika, mäktiga och lyckade tillämpas, blir det till slut ett odemokratiskt system som människor flyr ifrån. Det har alltid varit frihet för de som har makt att göra som de har velat. Om de ville starta krig gjorde de det, om de ville stifta nya lagar gjorde de det, om de ville höja skatterna för folket gjorde de det. Paradoxen är att om man vill ha största möjliga frihet för de flesta måste man begränsa friheten för de som annars kan ta sig för stora friheter.

Nyliberalismen vill tillåta försäljning, bruk och tillverkning av alla typer av narkotika. Det grundläggande argumentet är individens frihet att själv välja hur denne önskar söka tillfredsställelse. Det bygger på en okunskap om narkotikans verkningar. Narkotikan förslavar brukarens hjärna. Det blir en obalans i hjärnans signalsubstanser och att då prata om individens frihet är en motsägelse. Monopol och regleringar gällande alkohol- och tobaksbruk är också till för att minska missbruk.

Man vill tillåta prostitution eftersom man säger att det är en frivillig överenskommelse mellan två fria individer. Ja, det kan jag hålla med om, om det är frivilligt, men det förutsätter en jämnställdhet mellan könen och människorna.

De flesta nyliberaler har också en liberal inställning till rätten att bära skjutvapen och menar att en individ har rätt att försvara sig själv och att man därmed har rätt att bära vapen. Det kan lätt urarta till att människor blir rädda och bär vapen för att skydda sig mot alla andra galningar som går omkring med vapen.  En mängd mord och dödsfall sker i USA för att det är så många som bär vapen, många av de dödsfallen beror på misstag. Det bästa är om bara polis, militär och licensierade jägare får ha vapen. Ett vapenförbud för allmänheten ökar frihetskänslan och säkerheten för människorna, inte minskar den. Ett förbud mot handel och tillverkning av vapen skulle innebära lägre brottslighet och större säkerhet.

Nu planeras nedskärningar på studieförbunden i  Hudiksvalls kommun. Närmare 70 procent, av 1,2 miljoner ska skäras ned enligt förslaget.

Jag tycker att Hudiksvalls kommun borde satsa 1,2 miljoner på Studieförbunden. 1.2 miljoner på 430 000 timmar blir ungefär 2,79 kr i timmen, det är mycket bildning för pengarna. Det kallar jag lönsam investering.

Det är inte bara kommunen som behöver fundera på hur pengarna och energin ska användas effektivt. Det behövs en omfattande omställning av inställningen till allt möjligt om vi ska bli av med ett ohållbart beroende av olja och kärnkraft. Vi kanske måste använda hästkrafter för lokala transporter, istället för att äta upp hästar som har transporterats globalt t.ex..

Man kan studera och fundera på mycket i en cirkel i ett studieförbund. För den som känner sig ensam och lite snurrig på allt som händer kan det vara bra att gå i en cirkel tillsammans med andra för att få handledning och gemenskap. Jag tror att det krävs mer anslag, inte mindre, för att ta itu med den folkbildning som behövs för att ställa om till ett hållbart samhälle.

Vi går igenom förändringar av industrier, kontor, affärer, kommunikation, banker och allt möjligt. Det gör att hela vårt liv förändras, hela vårt samhälle omskapas.

Nu har vi möjlighet att skapa en värld där var och ens egna önskemål får större möjlighet att förverkligas. Om vi vill ha det så, alltså. Eller, är det så att vi vill arbeta 40 timmar i veckan 48 veckor om året, tills vi blir 67 år eller mer? Det kan ju vara bra för de som verkligen vill och får ett arbete.

Jag anser att det är bättre att mer flexibelt fördela arbete, pengar och fri tid så att de flesta får tillgång till alla tre. I dagens samhälle är det främst de rika kapitalägarna och direktörerna som tjänar pengar på de effektiviseringar som görs. De som effektiviseras bort får varken pengar eller arbete. Det är den ojämlikheten som vänstern borde intressera sig för.

Den gröna rörelsen har nu möjlighet att växa sig stark. Det är nu samhället har kommit till det utvecklingsstadium där vi har möjlighet att ta vara på våra inneboende resurser. Vi är inte längre tvungna att gå ut och jaga, samla och fiska för att få mat hem till grottan, som på stenåldern. Vi behöver inte plöja, harva och så för att få bröd på bordet som bönderna var tvungna till. Ett hårt och slitsamt arbetsliv i en tung industri behöver vi inte heller ha längre.

Nu kan vi dela på det nödvändiga arbete som behöver göras och göra det på ett mycket lättsammare sätt. En förutsättning är att vi använder resurserna på rätt sätt. Energin, råvarorna, naturen och människorna måste tas tillvara på ett långsiktigt hållbart sätt.

Det är den nya gröna världen som den gröna rörelsen måste ta tag i och bygga upp. Det krävs ett omfattande arbete och omställning i tänkande, ekonomi, teknik och politik för att förverkliga den gröna världens möjligheter

BNP per innevånare ökade från 359 900 kronor 2010 till 370 400 kronor 2011, det är 2,9 procent. Hur det blev 2012 vet jag inte, det kanske man inte har räknat ut än.
Det kanske blev 0 tillväxt som anses som dåligt och krisartat. Som om det inte räckte med de 370 400 kronor vi knåpade ihop 2011. Om det blev lika mycket 2012 som 2011 var väl det lika bra som det var 2011?
Enligt en del bedömare står ekonomin still om det inte blir tillväxt, jag förstår inte det synsättet. Som om den sista lilla procenten vore det viktiga och man glömmer 99 procent av hela volymen. Som om en sjö bara bestod av sjöns yta inte av de vattenmassor som finns under ytan.

Bara SD och V får fler medlemmar står det i tidningarna med feta bokstäver. SD ökar med 48% och Vänsterpartiet med 9% från 2011 till 2012. En statsvetare säger att människor söker sig till ytterligheterna.

De gör ett diagram för att visa förändringarna. Man får intrycket att Sverigedemokraterna har blivit ett stort parti och att vänsterpartiet är det parti där Sverigedemokraternas motståndare samlas.

Det är ett helt missvisande diagram.

I verkligheten är Socialdemokraterna 12 gånger större än Sverigedemokraterna. Moderaterna och Centerpartiet är 4, 5 gånger större än Sverigedemokraterna.

Visst är det så att Sverigedemokraterna har fått fler medlemmar, men det finns ingen anledning att vi ska skrämmas upp med missvisande diagram.

Centerpartiets idéprogram väcker debatt. Det är bra att det blir debatt. Det borde ha varit debatt om idéerna för länge sedan. De nyliberala tendenserna och Stureplanscentern skulle ha granskats tidigare.
Frihet är ett viktigt ord i idéprogrammet. Problemet med frihet är att det kan tolkas på så många olika sätt av olika människor. Frihet för den ena kan bli ofrihet för den andra. Om vi har frihet att utnyttja naturen hursomhelst nu, kan det innebära en ofrihet för framtidens människor om de blir tvungna att leva i en miljöförstörd och förgiftad värld.
Fri företagsamhet kan innebära en utsugning av människor och deras arbetskraft. Vilken frihet har den enskilda fattiga människan mot det stora företaget, om det inte finns en stark fackförening?

Om Centerpartiet menar att lägre löner, avskaffad arbetsrätt och svagare fackföreningar är lösningen på dagens utanförskap för invandrare, då löser de ett problem med att skapa flera andra. Jag tror inte att lägre löner, avskaffad arbetsrätt och svagare fackföreningar löser några problem. Förslaget om fri invandring är orealistiskt därför att det kräver ett nyliberalt samhälle som de flesta inte vill ha, vare sig de är centerpartister eller något annat.

I förslaget till Idéprogram står det ”Genom lokalt såväl som globalt ansvarstagande är en hållbar framtid möjlig. Detta kräver dock kraftfulla insatser mot miljöproblem och klimatförändringar, och en politisk vilja att låta människor nå sin fulla potential för mänsklighetens bästa.” Javisst, men det kräver ett starkt samhälle, inte ett svagt.
Man skriver också ”Centerpartiet värnar frihet och äganderätt och anser att människor måste få hantera sina resurser och tillgångar så som de själva önskar.” Det kan bli en konflikt mellan att få hantera sina resurser och tillgångar så som de själv önskar och globalt ansvarstagande. På vilken sida ställer sig Centerpartiet då? Är det globala eller det privata viktigast?

”Vi vet av erfarenhet att det är möjligt att kombinera ett offensivt klimatarbete med fortsatt ekonomisk tillväxt.” Står det. Vet vi? Har det skett något offensivt klimatarbete? Är det möjligt, nödvändigt och önskvärt med ekonomisk tillväxt? Kan vi ha ekonomisk tillväxt hur länge som hälst? Vad är ekonomisk tillväxt?

Centerpartiet borde inrikta sig mer på livskvalité än fortsatt ekonomisk tillväxt. En ensidig inriktning på ekonomisk tillväxt är varken hållbart eller klokt. Ekonomisk tillväxt var viktigt tidigare i ett materiellt fattigt samhälle, nu är livskvalité i ett utvecklingssamhälle det viktiga.

”Människor måste själva få besluta över sina privatliv, relationer och tillgångar. Politiken bör varken avgöra hur många människor man får leva tillsammans med, gifta sig med eller vem som ska ärva ens tillgångar.” Visst människor måste få bestämma själva om hur många de vill gifta sig med, om det är människor som bestämmer själva. Det kräver jämlikhet mellan könen och inte som det har varit i samhällen där månggifte har varit möjligt.

Arvsrätten bör vara kvar för att undvika onödiga arvstvister. Det kan bli arvstvister ändå, men det är bra om det finns regler att följa.

 En vapenhandlare i USA sa att det är galningar som använder automatvapen och begår massmord. Vad ska man kalla vapenhandlare som säljer sådana vapen? En politik som har lagar som tillåter handel med vapen på ett sådant liberalt sätt är heller inte riktigt klok.

Ett argument för att tillåta privatpersoner att ha vapen är att man måste ha rätt att försvara sig mot alla galningar som har vapen. Det blir ett cirkelargument som skjuter sig själv i foten. USA lever kvar i en vilda västern tid, där var och en var tvungen att sköta sig själv och till och med vara beredd att skjuta andra om det var nödvändigt, för att cheriffen inte fanns eller var ute på prärien någonstans och varken hade mobil eller bil.

Nu i en mer civiliserad modern värld borde det bara vara militär, polis och licensierade jägare som har tillgång till vapen. Japan verkar vara ett mer civiliserat land än USA, de har nolltolerans mot vapen. Antalet skjutvapenrelaterade mord i USA var 9484, i Japan 11, år 2008.

Ungefär 9484 skjutna per år, är 26 om dagen. Det är massakrer varje dag i USA, inte lika koncentrerat som skolmassakern i Newtown, och inte med så många barn iblandad, men ändå lika många, varje dag.

Barack Obama lovar att göra allt för att stoppa tragedier likt den i Newton. Ja, det är på tiden, men måste det till en koncentrerad tragedi för att komma på det. Är mord här och där, utspritt över hela landet inte en tillräckligt stor tragedi för att politiker ska få upp ögonen för problemen?

Regeringen sänker tillväxtprognosen för 2013 kraftigt – från 2,7 till 1,1 procent. "Det blir ett par magra år", säger Anders Borg, och sysselsättningen sjunker.
Det är märkligt att Anders Borg säger att det blir magra år. 2010 och 2011 var bra år sägs det, nu 2012 har det varit 1% bättre och 2013 blir det 1% ännu bättre än 2012.

Jag förstår inte hur de räknar. BNP ökar ju hela tiden. Om man tycker att en ökning av BNP är bra, då borde det vara bättre än någonsin nu och Anders Borg och andra vara glada.

Att sysselsättningen sjunker är en fråga om fördelning. Effektiviteten har ökat, det är därför sysselsättningen har minskat trots att ekonomin har ökat. Det är bra läge nu att fördela både arbete och löner till flera. Fler stressade arbetare kan få mer ledigt och arbetslösa kan få inkomster.

Per Gahrton skriver i ”Den gröna tankesmedjan Cogito”  http://www.cogito.nu
”Den allt stridare strömmen av klimatlarm tycks dessvärre inte fungera för att få världens politiska ledare att gå från suddiga ord till rejäla handlingar. Häromveckan var det Världsbanken som röt till, häromdagen kom nya siffror om snabbare höjning av havsnivån än man tidigare beräknat.

Ändå tyder inget på att klimatmötet i Doha kommer att resultera i något som står i rimligt proportion till vad som måste göras om vi inte ska överlämna ett obeboeligt klot till framtiden. Varför tar inte varningssignalerna skruv?”

Det är kanske för att varningssignalerna är skruvade. Kolla på http://www.newsmill.se/artikel/2012/11/30/medierna-missuppfattar-v-rldsbankens-klimatrapport

Personligen tror jag att talet om 0,7 graders uppvärmning på hundra år är för abstrakt. Vadå 0,7 grader? I november, för några veckor sedan var det 10 + grader, nu är det 20 – grader, det kan man kalla temperaturskillnad. Världsbankens 4 grader är det ingen som tror på, inte ens IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change)

Höjningen av havsvattennivån är inte heller något man kan greppa. 3 mm per år, det kan man inte ens mäta. Om man jämför med högsta och lägsta havsvattenståndet i Bottenviken
+177 cm i Kalix 1984-01-14 och -123 cm i Furuögrund 1971-02-26, är 3mm löjligt.

Det miljörörelsen borde ägna sig åt är att diskutera är vårt beroende av fossila bränslen och kärnkraft. Om oljan tar slut blir det kris i ekonomin. Om den bränns upp blir det överskott av koldioxid i atmosfären. Om oljan släpps ut förgiftas naturen. En omställning från oljeberoendet behövs vare sig det kan motiveras med klimatförändringar eller inte

Jag tycker att den svenska debatten om vindkraften är snurrig. En del tycker att vindkraftverk är fula, andra tycker att de är vackra. Föreningen Svenskt Landskapsskydd är en organisation som värnar Sveriges vackra natur och kulturlandskap från storskaliga exploateringar. Motståndet mot utbyggnaden av vindkraften har blivit helt dominerande. Det borde vara mer angeläget att skydda landskapet mot radioaktivt nedfall, översvämning och från att växa igen tycker jag. Vindkraften kan hjälpa oss att avveckla kärnkraften, minska oljeberoendet och få landsbygden att leva.

Vindkraftverk

 

Några oroas över att fåglar kan bli dödade av vindkraftverk, ja det händer, men i jämförelse med andra faror för fåglarna så är det få. I Sverige dödas 100 000 fåglar per år av oljeutsläpp, 200 000 av kraftledningar och liknande 500 000 av fönsterrutor, 6-7 miljoner I trafiken och katter dödar uppåt 10 miljoner fåglar årligen i Sverige. En utbyggnad till 5000 vindkraftverk till 2020 skulle medföra att 11 500 fåglar dödas årligen, enligt Naturvårdsverket.
Katter är tusen gånger farligare för fåglarna än vindkraftverk. Om man vill värna fåglarna är det bättre att utrota katterna och stoppa tågen än att hindra en utbyggnad av vinkraftverken.

2011 levererade Sverige 6,1 TWh vindkraftel. 20 TWh vindkraft är från energisynpunkt inte något problem då kurvorna för produktion stämmer väl överens med kurvan för elanvändning.
Utmaningen ligger i att effekten kommer att pendla mellan 5 och 80 procent.
Kan Sverige klara denna motreglering av vindkraften? Det går, dels genom elspothandel då tillgång och efterfrågan sätter priser som leder till åtgärder att öka eller minska i annan elproduktion än vindkraften. I Sverige har vi under stora delar av året möjlighet att motreglera med vattenkraft. Hur mycket vindkraft som kan hanteras av vattenkraften är inte lätt att bedöma, men det finns cirka 1 800 vattenkraftverk i Sverige och den installerade effekten i landet är cirka 16 200 MW. Om man skulle köra vattenkraften för fullt alla timmar på året skulle det ge 141 912 Gwh. Det är inte möjligt, det finns inte tillräckligt mycket vatten till det. Därför är det bra att ha vindkraft så att man kan spara på vattnet när det blåser.
Det blev miljöpåverkan när vattenkraften byggdes, men nu när de är byggda bör vi använda dem. Det är bättre att avveckla de gamla kärnkraftverken som kan ge strålskador om de går sönder.
Om man får timmätning av elen kan man anpassa förbrukningen efter tillgång och pris. Man kan ladda elbilen när elen är billig.
Vi bör ta vara på vattenkraften, vindkraften och solenergin. De vindkraftverk och vattenkraftverk som finns på Landsbygden ger energi till hela Sverige, det borde vara ett återflöde av pengar till de orter de är byggda.