BNP
Bruttonationalprodukt (BNP) sägs vara ett mått på den totala ekonomiska aktiviteten i ett land under en tidsperiod, vanligen ett år. Men en hel del av produktionen och konsumtionen kommer inte med i BNP.
Matlagning, städning, grönsaksodling, meka och snickra själv och annat som görs hemma utan någon lön, räknas inte in. Inte heller om man hjälper andra utan att få betalt eller får lön svart räknas in. Det är en hel del aktiviteter som inte räknas in i de ekonomiska aktiviteterna, men ändå är viktiga aktiviteter.
En allt för stor vikt läggs på BNP och den ekonomiska tillväxten. En minskning av BNP med någon procent anses visa på en kris i ekonomin. Men om det har varit tillväxt med flera procent per år i flera år, varför är det då kris om BNP går ner någon procent ett år? Det kanske bara är bra om den ekonomiska aktiviteten går ner, stressen att hinna med allt kanske minskar.
Ett samhälle som bara är inriktat på den mätbara ekonomiska aktiviteten, glömmer lätt bort all annan aktivitet, som kanske är viktigare och värdefullare för människorna, men inte kan räknas i pengar.
Om antalet cykelbanor ökar, ökar antalet cyklister, men biltrafiken, bensinförbrukningen och antalet bilreparationer minskar och därmed minskar den ekonomiska aktiviteten i bilbranschen, men troligtvis ökar hälsan och välbefinnandet hos människorna.
Om arbetstiden minskar, så får fler tid att sköta om sig själva och sin egen familj och sina ägodelar. BNP kanske minskar med några procent, livskvalitén ökar med många fler procent.
Att dela på arbetet och ha en flexiblare arbetstid gör också att fler kan ta del av både arbete och fritid
Även om man fortsätter att räkna BNP på det gamla sättet, så blir det allt mindre överensstämmande med verkligheten. En dator som kostade 10 000 för 10 år sedan, är idag inte värderad till någonting. Om man köper datorer med tillbehör för 10 000 idag får man en mycket större kapacitet för pengarna. Dagens datorer värderat efter gårdagens värde skulle öka BNP väldigt mycket.
En industri som fördubblar produktionen, men halverar personalstyrkan är svår att beräkna ekonomiskt. Ska man räkna med den fördubblade produktionen och därmed ökad ekonomisk aktivitet eller ska man räkna med den halverade personalstyrkan och därmed minskad aktivitet?
En värld där vi tar tillvara naturligt flödande energi som sol, vind, vatten och ved lokalt utan att behöva köpa någon energi utifrån, har en lägre ekonomisk aktivitet i energisektorn, men lika mycket energi.
När människor har alla de prylar de behöver så minskar lusten att köpa nya, och varuhandeln minskar, men de har inte färre prylar.
När all information är tillgänglig på Internet minskar behovet av tidningar, böcker och TV, men informationen minskar inte i mängd, den ökar mångfalt.
BNP är ett föråldrat begrepp.
Landsbygden
Städernas befolkning skulle inte överleva utan landsbygden och glesbygden. Var skulle de få maten, energin och papperen ifrån om inte landsbygden fanns?
Det krävs en levande landsbygd med aktiva jordbruk för att vi ska få mat på bordet. För att stadsbornas alla pappersvändande kontorsmänniskor ska ha några papper att sätta i sina pärmar, krävs det en landsbygd där skogen kan växa. Det krävs också att de som bor på landbygden och utför det viktiga arbetet med skog och jord, får drägliga och rättvisa villkor.
Vattenkraften och den växande vindkraften kräver också att det finns en landsbygd med en glesare befolkning som ger det utrymme som krävs.
De metaller, det trävirke, sten, grus och betong och alla råvaror som används till hus, maskiner och prylar som stadsmänniskor använder kommer från landsbygden.
När glesbygdens människor vill ha del av de vinster och skatter som deras tillgångar och arbete ger upphov till, då klagar stadsmänniskorna och gnäller över alla "bidrag" som den "efterblivna" landsbygden vill ha.
När verklighetsfrämmande storstadsbor får för mycket inflytande, glöms de naturliga förutsättningarna för vårt samhälles existens bort. Det behövs en ny grön våg i politiken, ekonomin och kulturen för att få en vettig balans i samhället mellan stad och landsbygd.
Om inte de etablerade politiska partierna eller andra rörelser kan skapa den balansen, är det dags för att nya folkliga rörelser med en medvetenhet om ekologiska, ekonomiska och miljömässiga samband bildas.
