bengtoalmstedts

De två blocken i politiken har förhindrat mångfalden och nu har enfalden kommit in i riksdagen. Istället för en mångfald av nyanser av blått, grönt och rött, fick vi en gråblågrön och en grårödgrön röra utan större skillnader att välja mellan. Det är inte konstigt att det var så många som inte kunde bestämma sig förrän de sista veckorna, dagarna eller timmarna innan de röstade. De som skiljde ut sig från mängden var sverigedemokraterna. Alla andra partier var arga på dem, så det partiet kanske kändes som ett alternativ för de som var missnöjd med den övriga grå partiröran. Jag tror att många röstade på dem utan att granska deras politiska program närmare. Inte ens alla som stod på sverigedemokraternas lista har granskat deras politiska program i detalj, det har redan skett avhopp av den anledningen.

Nu har vi ett parlamentariskt läge där den blå alliansen har flest, men inte tillräckligt många mandat för att få egen majoritet.  Sverigedemokraterna blir vågmästare. Frågan är vad som händer nu. Ska alliansen regera vidare i minoritet eller ska de bredda underlaget och i så fall hur?

Det bästa vore att upplösa alla gamla block, och låta partierna utveckla sina egna ideologier. De låsningar som den gamla blockpolitiken skapade, hindrade alla partier och partiledare att uttrycka sin egentliga mening. Det blir en koncentration på partiledarna eller språkrören, för de är de enda som vet vilka överenskommelser de har gjort och varför. De övriga partirepresentanterna vågar inte säga vad de vill i rädsla för att de ska skada det egna blocket. Det blev ett otydligt mummel, utan klara besked om någonting.

Om vi befriar partierna och alla andra från blockerande låsningar, kan vi gå samman och bekämpa främlingsfientlighet, klimathot och andra viktiga problem på ett effektivt sätt.
Om vi låter mångfalden blomma, kan vi få enfalden och rädslan att försvinna. Då kan vi göra ett nytt val grundat på väl genomtänkta demokratiska beslut där alla kan delta.

I en nystartad tävling som arrangeras av föreningen Revsund Kultur utsågs årets Huldra
Deltagarna fick göra en egen tolkning av en huldra. Johanna Karlssons huldra var  naken, stark och vemodig och sjöng en lång improvisation med rösttekniken kula.


Exakt vad en huldra är finns många tolkningar av, men folktron talar om en kvinnlig varelse som lockar män i skogen och att den man som ger sig i lag med henne kan råka illa ut.

Hon lockade mig ut i skogen i somras. Det blev en tre kilometer lång vandring för att se henne och två andra tjejer spela och sjunga. Men då hade hon en röd klänning. Jag tror att hon är värd priset som årets Huldra.

Jag utbildade mig till mätningsingenjör och lärde mig att mäta längder, höjder och vinklar. Vi skulle få kartan och verkligheten att stämma överens så bra som möjligt. Vi lärde oss att ha fasta punkter och riktningar att utgå ifrån och använde ett koordinatsystem i x, y och z. En meter är alltid en meter och en rät vinkel är alltid lika rät.

Det är skillnad när det gäller ekonomi och BNP beräkningar. En kronas värde varierar med tiden, beroende på inflationen och valutans flytande kurser. Vad som ska ingå i BNP beräkningarna är heller inte givet, det varierar från tid till annan beroende på vad man kommer överens om. Därför bör man vara försiktig när man tolkar BNP-data.
Internationella organisationer som FN, OECD, IMF och EU har gemensamma principer om hur man ska räkna. Städning, matlagning och annat hemarbete borde i princip ingå i BNP, men det görs inte, det är för svårt. De beräkningar som har gjorts tyder på att det  skulle öka BNP värdet på mellan 20% och en fördubbling.
Datorer, robotar och Internet förändrar också värdet på olika varor och tjänster. Priset på en vara eller tjänst kan förändras mycket på grund av att tekniken förändras. Det kan också vara så att det tillkommer helt nya tjänster och produkter som inte har funnits förut.
Att politiker och ekonomer sätter så stor vikt vid BNP siffrornas tillväxt i delar av procent är förvånande. Alla politiska partier verkar vara överens att det är väldigt viktigt med tillväxt i ekonomin, trots att dessa BNP siffror är väldigt flytande, osäkra och bristfälliga.

Det är det samma med klimatet och jordens medeltemperatur. Erland Källén, professor i meteorologi och medlem i DN:s klimatpanel, säger att felmarginalerna i klimatscenarierna är ganska stora, det scenarie som visar på en tvågradig uppvärmning har en felmarginal mellan drygt en och nästan fyra grader.

Den globala medeltemperaturen baserar sig på mätningar från ett stort antal mätstationer runt om i världen som ska vägas samman på ett rättvisande sätt. Många stationer finns i eller i närheten av stora städer och tätorter. I takt med att samhällena växer, värmer dessa upp sin omgivning alltmer och ger på så vis en falsk bild av hur temperaturen har utvecklats. Det gäller att korrigera för dessa lokala uppvärmningar.
Klimatet hänger samman med hur mycket kosmisk strålning som atmosfären tar emot och solens magnetiska aktivitet har ökat markant och har under de senaste 700 åren inte varit så hög som den är i dag.
Kan detta ha någon betydelse för jordens temperatur? Ja, för klimatet hänger samman med hur mycket kosmisk strålning som atmosfären tar emot.
Även om det är så att det har blivit varmare klimat och man kan se det på att blir längre växtsäsong, så kan det bero på flera orsaker och temperaturmätningar har felmarginaler.

Väljarundersökningar är också osäkra. Dels är antalet osäkra omkring 20%, dels är det slumpvis utvalda personer. Sättet att utföra mätningarna är också osäkra. Vanligast är att opinionsinstituten ringer slumpmässigt utvalda hemtelefonnummer tills man fått ihop tillräckligt många svar. En mindre del mobilnummer brukar också ingå i undersökningarna.
En större del av ungdomar har bara mobiltelefon. Det är risk att ungdomar inte blir representerade i väljarundersökningarna.

Mycket av politiken och debatten bygger på osäkra siffror om klimat, BNP och väljarsympatier. Det kanske är illusioner alltihop.