Osäkra grunder för klimatdebatten
Jag har letat och studerat fakta om klimatet på Internet. Jag har funderat på hur man kan mäta jordens medeltemperatur, koldioxidens naturliga flöde och hur mycket havsnivån har höjts hittills.
Ett klipp:
"Hur mäts jordens medeltemperatur?
De beräkningar som görs av medeltemperaturen baseras idag på globala nätverk av mätningar på land, till havs och via satellit.
Historiska uppskattningar av jordens medeltemperatur baseras på indirekta metoder där man kan översätta iakttagelser som till exempel variationer i trädens årsringar, pollenförekomst i sjösediment eller koldioxidinnehållet i iskärnor som borras ur polaris till temperatur."
Det sägs att under 1900-talet steg jordens medeltemperatur med ungefär 0,7 grader. Det verkar vara en väldigt löst grundat antagande. Man kan inte dra slutsatser om framtidens medeltemperatur på så bristfälligt underlag.
Ett annat klipp om kolbalansen
"Hur kan utsläppen av koldioxid från fossila bränslen och avskogning påverka klimatet när det naturliga utbytet är mycket större?
Det stämmer att utsläppen av koldioxid är små jämfört med de naturliga flödena i atmosfären. Utsläppen från förbränning av fossila bränslen och cementproduktion är till exempel drygt 7 Gton C/år medan det naturliga bruttoflödet från atmosfär och vegetation/oceaner är knappt 200 Gton/år. Detta bruttoflöde är också stort i jämförelse med atmosfärens innehåll av koldioxid motsvarande cirka 600 Gton C. Detta faktum innebär dock inte att de mänskliga utsläppen är av liten betydelse för koldioxidkoncentrationen i atmosfären. I det sammanhanget är det nettoflödena av koldioxid som är av intresse snarare än bruttoflödena, det vill säga omsättningen av koldioxid.
Den naturliga kolbalansen är mycket nära jämvikt och i stort sett lika stora flöden, i storleksordningen 200 Gton C, går från atmosfären till vegetationen som i motsatt riktning. Under 10 000 år före den industriella revolutionen var därför koldioxidkoncentration relativt konstant. Flödet av koldioxid från fossila bränslen och avskogning förändrar dock den naturliga jämvikten. Av tillskottet stannar cirka 45 procent i atmosfären, 30 procent tas upp av oceanerna medan resten hamnar i vegetationen."
En liten procentuell ökning av vegetationens upptagande av koldioxid skulle ta upp hela tillskottet. Plantering av skog, algodling, bevattning av öknen kan bidra till sänkning av koldioxidhalten
Hur mycket har havsytan höjts, och hur mäter man det?
"Vid klimatforskning är det viktigt att kunna bestämma havsnivåns höjning med så hög noggrannhet som möjligt. För att få fram korrekta värden måste hänsyn tas till jordskorpans rörelser och man måste korrigera mätningarna av vattenståndet mot landhöjningen. Detta sker exempelvis genom upprepade GPS-mätningar på permanenta referensstationer.
- Det krävs långa mätserier, minst 30-40 år, för att man ska kunna fastslå att en förändring har skett och hur stor den är. Därför är det viktigt att vi fortsätter samla in data som är relevanta för klimatet, säger Martin Lidberg vid Lantmäteriets geodesienhet. Han har nyligen doktorerat med en studie om den svenska landhöjningen.
Höjningstakten har varit ungefär 1,8 mm per år. Nyligen höjdes dock röster från forskare som påstår att havet under de senaste 15 åren börjat stiga mycket fortare. Det är i varje fall vad satelliterna noterat. Kritikerna menar dock att dataserien inte är tillräckligt lång för att man ska kunna avgöra om det rör sig om en trend eller bara naturliga variationer över tiden. Dessutom ställer kalibreringsproblem till det.
Processer som styr vattenståndet
Det aktuella vattenståndet på en plats är en följd av flera mer eller mindre samverkande processer. Dessa varierar i både tid och rum. Nedan beskrivs några av dessa processer.
Lufttrycksvariationer +63 cm och -37 cm.
Sjösprång är en lokal effekt med kort varaktighet I Kuggörens hamn i Kallrigafjärden (Öregrundsgrepen) har ett sjösprång på hela 123 cm.
Vindfyllning Det gav ett rekord i långvarigt högt vattenstånd vid Landsort då havsnivån låg Vattenpendling:Amplituden i Kalix kan vara 50 cm Tidvatten: Vid norra västkusten är det som störst, med en variation på nästan 60 cm Landhöjning: Bottenvikskusten (cirka 1 cm/år)"
över +40 cm under 54 dagar.
Sedan 1870 har havsnivån höjts med 19,5 cm sägs det, men jämfört med alla andra processer som styr vattenståndet verkar det vara lite.
Det är landhöjningar och sänkningar som är mycket större. På 130 år blir landhöjningen 1 m 30 cm efter norrlandskusten.
Geologerna anser att Indiens fortsatta rörelse och kollision med den eurasiska kontinentplattan får Himalaya att höja sig fem millimeter årligen.
Med tanke på de osäkra grunder som hela klimatdebatten vilar på, så tycker jag att man tar i för mycket när man förutspår framtida klimatförändringar och konsekvenser på grund av koldioxidutsläpp. För mig är anledningen till av vi bör ställa om från kol och olja, till mer hållbara energikällor dels att olja och kol orsakar skador på miljön på flera sätt, att den tar slut eller blir dyr och otillgänglig och för att slippa vara beroende av oljeproducerande företag och länder.
Det är också bra att undvika fossila bränslen för att de kan påverka klimatet, men det är inte huvudanledningen till att vi bör övergå till alternativa energikällor.
