Kreativ tillväxt

Jag har varit på en inspirerande heldag med föreläsare från olika delar av Sverige. Det kallades ”Kreativ tillväxt”. Frågan var om man kan skapa attraktivitet, livskvalitet och tillväxt i kommuner, företag, regioner genom att utveckla samverkan kring kultur, kreativa näringar och turism.

 

I Ekonomiekot på radion diskuteras om hur man ska få fart på ekonomin och få hjulen att snurra.

 

Lördagen den 3 oktober blir det Klimatforum 2009 på  ABF-huset i Stockholm, där diskuteras bland annat tillväxtens gränser. ”En ekonomi i ständig expansion kommer förr eller senare till en punkt där de ändliga resurserna på jorden inte längre räcker till. Är de kriser som vi nu upplever tecken på att vi nått denna punkt? I så fall är det hög tid att ifrågasätta den ständiga strävan efter ekonomisk tillväxt och sätta nya mål för samhället.”

 

Kan man kombinera de olika inriktningarna? Går det? Eller är det motsatser som inte går att förena? Är det omöjligt eller möjligt.

Det krävs tillväxt i kreativiteten för att få ihop det. Det kan gå, det omöjliga tar bara lite längre tid. Jag tycker att det är intressant att klura på ”omöjliga” uppgifter. På seminariet KreativTillväxt var det flera av föredragshållarna som hade lyckats med sånt som var omöjligt och de berättade om andra som också hade lyckats. Så det går om man är kreativ, envis, samarbetar, har mod och kan uttrycka vad man vill så att andra förstår.

 

Till en början är det bra om man definierar vad man menar med tillväxt. Vad ska växa och varför? Ekonomisk tillväxt kan inte vara ett mål i sig.

Ska vi använda kulturen för att få ekonomisk tillväxt eller ekonomin för att få kulturell tillväxt?

Är det som kostar pengar mer värt än det som är gratis?

Var är det högst livskvalité? Är det i en stad som Stockholm, där stressade människor springer i rulltrapporna eller på landsbygden där det är tyst och lugnt?

Kan man mäta livskvalité?

Kanske ekonomisk tillväxt och kulturell tillväxt inte går ihop. Visst behöver också kulturmänniskor tillgång till ekonomiska resurser.  Näringslivsmänniskor behöver kultur, inte bara ekonomisk lönsamhet. Men mer kultur och mer livskvalité är inte alltid samma sak som mer pengar.

En kväll på krogen kanske ger en stor omsättning av pengar, men också smärta i huvudet, dåligt samvete och ont i plånboken, vilket inte alltid upplevs som positivt.

Medan en kväll i bastun, vid en sjöstrand, med månljus eller solnedgång, kanske inte ger så mycket i förtjänst för någon, mätt i kronor och ören, men kan upplevas mycket mer värdefullt, speciellt dagen efter.

Det Hälsingland har att erbjuda är ett mer naturnära, meditativt och plånboksvänligt alternativ än det utbud stora städer kan ge. Fäbodvandring, buskspel, kanotpaddling i älvar, stora skogar och vackra sjöar har en kvalité som inte kan mätas i pengar, men är värdefullt för kropp och själ.

En konstnärssjäl kan behöva en miljö där de kan möta sig själv och andra på ett meditativt avstressat sätt, för att deras kreativitet ska blomma. Många alternativa kulturella människor upptäckte Dellenbygden redan på 70-talet. Nu när miljö, klimat och hälsa är aktuellt igen har Hälsingland mycket att erbjuda dem som söker en mer hållbar livsstil.

Att odla den egna trädgården kanske inte ger så stor förtjänst om man mäter i kronor per arbetad timme. Men för de som är intresserad av trädgård, odling och natur, ger det mycket annat som är värdefullt som inte kan värderas i pengar.

Hälsinglands kombination av natur, folklig kultur, alternativt tänkande människor och livsstilar ger vårt landskap fördelar som få andra har.

Nu när vi har så mycket automatiska maskiner, datorer och mobila telefoner kan det nödvändiga arbetet klaras av på kortare tid. Det blir mer tid över för att odla de kulturella intressena. Eller, det borde i alla fall vara så.

Att en ökad andel av de ekonomiska resurserna spenderas på kulturturism, är en naturlig och positiv utveckling i en tid när de grundläggande materiella behoven är tillfredställda för de flesta. Det är då viktigt att politiker, ekonomer, administratörer, entreprenörer och kulturarbetare uppmärksammar det och tar till vara de möjligheter som finns.

I Hudiksvalls kommun bor 60% av befolkningen på landsbygden och det är på landsbygden de kvalitéer som är speciellt med Hälsingland finns. För att hela kommunen ska leva bör de initiativ som görs av enskilda och föreningar få stöd av både näringsliv och kommun. Jag tror att om det görs en inventering av de resurser, talanger och förmågor som finns inom kulturområdet så hittar man en hel del, speciellt kring Dellensjöarna.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0